Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

(M/M) joel och nathan del 5 (before)

det händer inte så mycket i den här delen men jag hoppas ni gillar den ändå ;) kommentera :D
och det är något fel på dikta idag för det blir nya stycken där det inte ska vara ><
så mellan: 'som jag blev alldeles illamående' och
'”Få se, du kanske har något...., sa Nathan' ska det inte vara något mellanrum alltså.


Jag visste inte om jag skulle låtsas att jag inte visste vem han var eller om jag skulle säga att jag kände igen honom också. Jag valde ändå det förstnämnda.
”Ehm.. känner jag dig?”
Den blonda killen som nyss haft sin tunga i poisonlips mun verkade inte alltför glad över att jag just nu verkade mer intressant än honom. Poisonlips, jag visste ju faktiskt inte vad han hette, fortsatte flina.
”Nej det gör du inte. Men jag såg dig på bilddagboken, eller jaa på din.. pojkväns sida. Jag höll ju på att smälla av ju”, sa han och såg på mig. Blyg verkade han då i alla fall inte vara. Jag försökte flina lite.
”Jasså, jag visste inte att jag hade den effekten på folk.”
Poisonlips skrattade lite.
”På mig i alla fall. Och du är ju ännu snyggare på riktigt! Och längre”, sa han och synade mig snabbt uppifrån och ner. Jag var lite längre än honom men inte särskilt mycket. Den blonda killen gav upp sitt ragg och försvann ut ur köket.
”Jag tror han kände sig lite bortglömd”, sa jag och såg mot dörröppningen. Hoppades att poisonlips skulle följa efter. Och jag tyckte faktiskt lite synd om den blonda killen.
”Jaa men det dök ju plötsligt upp någon intressantare.. vad hette du? Joel?”
Jag nickade och drog lite i en av dom rosa slingorna.
”Jaa. Vad.. heter du då?”
Jag var verkligen inte bra på att prata med nya människor. Men det här var faktiskt lite annorlunda.
”Mike”, log han och räckte fram handen mot mig. Jag tog den men släppte den ganska snabbt.
”Så, är du här själv?” frågade han och lät mer hoppfull än han borde.
”Nej Nathan spelar gitarr där inne”, sa jag och nickade mot vardagsrummet.
Han flinade lite och nickade.
”Jag som sa till honom att han borde hålla hårt i dig..”
Jag fick en bild i huvudet av hur han tryckte mig mot väggen istället för den där blonda killen och jag ryste till.
”Jag måste.. gå”, sa jag snabbt och skyndade mig ut från köket. Jag ville bara till Nathan nu.
Det var väl inte så att jag trodde den där Mike skulle rusa efter mig och slita med mig till köket igen, det kändes bara inte helt bra att stå där ensam med honom.

Precis när jag kom in i vardagsrummet la Nathan ifrån sig gitarren. Han såg riktigt glad ut, det var nog länge sen han spelat.
”Hej, jag trodde du försvunnit”, log han när han tagit sig fram till mig. ”Hur är det med dig? Du ser lite skakis ut”, sa han och studerade mig.
”Nejdå jag mår bra. Fast Justin kom nyss hit”, sa jag med en suck.
Nathan såg sig lite omkring och vände sig sen om mot mig igen.
”Jag tvivlar på att det är Chrille som bjudit honom. Jag känner inte ens igen hälften av dom som är här.”
Musiken hade skruvats upp igen och dom flesta dansade på det stora vardagsrumsgolvet. Jag såg upp på Nathan igen och förstog att han fått syn på Justin. Hans blick var aldrig så svart som då.
”Strunta i honom”, mumlade jag och tog tag i hans hand. Han hade antagligen inte hört vad jag sa för han såg lite frågande på mig. Jag sträckte mig lite uppåt, la armarna om hans hals och drog ner honom mot mig för att sen trycka läpparna mot hans. Det verkade göra honom på bättre humör och han kysste mig mjukt tillbaka.
Plötsligt ramlade någon rakt in i oss och när jag vände blicken åt sidan såg jag att det var Chrille.
”Sorry! Det här golvet är så jävla halt.”
Jag flinade och släppte Nathan.
”Eller så är det dina fötter som är lite runda.”
Chrille såg från mig till Nathan och tillbaks igen med höjda ögonbryn.
”Vadå runda? Du svamlar Joel”, sa han och klappade mig lite i ryggen med ett flin. ”Det finns mer dricka i köket om ni vill ha”, sa han och tog sen några vingliga steg ifrån oss.
”Nej lägg ner den där! Morsan har köpt den i Albanien! Akta!” Chrille hann precis fram för att rädda glasskålen.
Musiken hade höjts ytterligare och någon hade öppnat fönstret där två tjejer stog och skreksjöng för grannarna. Om grannarna uppskattade det var en annan sak. Det såg ut att vara dubbelt så mycket folk inne i huset än när vi kommit, och även om det var stort så började det kännas väldigt trångt.
”Vad är det här för låt?!” ropade en kille. ”Det låter som en jävla massa sirener, den är ascool! Vad heter den?”
Jag såg hur Nathan kastade en blick ut genom fönstret och jag följde den.
”Det är polisen din idiot!” ropade Nathan tillbaks och det fick flera andra att se ut genom fönstret. På uppfarten stog en polisbil och två poliser klev ur.
”Stäng av musiken!” ropade en något nervös Chrille och ställde snabbt ifrån sig sitt glas. Efter att någon först vridit upp volymen dubbelt så mycket så stängdes den av, men det blev inte så mycket tystare för det. Men ringklockan hördes i alla fall och jag såg hur Chrille gick ut i hallen.

Efter en stund kom han tillbaks och såg mer nykter ut än han gjort senast.
”Ni får dra hem. Festen är slut”, muttrade han och dom flesta började dra sig ut mot hallen. Det såg milt sagt ut som att en bomb slagit ner i vardagsrummet och det var nog inte så mycket bättre i köket heller. Chrille suckade tungt och sjönk ner på golvet lutad mot soffan.
”Lyckad fest.”
Nathan såg sig lite omkring och sen på Chrille.
”Äh festen var ju grym tills snuten kom på besök”, flinade han och började samla ihop glas från bordet. ”Vi hjälper dig att fixa upp.”
Chrille såg på oss och nickade sakta.
”Schysst.”
Jag böjde mig ner och plockade upp några skärvor av ett glas som gått sönder.
”Det finns en sop i köket”, mumlade Chrille och la handen mot pannan. ”Jag har så jäkla ont i huvudet..”
”Jag har snart fått upp allt”, sa jag och fortsatte plocka. ”Aj, fan..” Jag såg på min hand som fått sig en rispa och blod började tränga fram. Det sved rejält och jag reste mig upp. Jag skulle ha behållit vantarna på. Jag var verkligen klumpig idag.
”Vad gjorde du?” mumlade Chrille och såg lite ofokuserat mot mitt håll.
”Skar mig”, suckade jag och gick ut till köket där Nathan höll på att stuva in alla glas i diskmaskinen. Han vände sig om mot mig med ett leende men det försvann när han såg min hand.
”Aj det där såg inte skönt ut. Skar du dig?” frågade han och stängde diskmaskinen för att sen gå fram till mig.
”Mm.. det svider”, sa jag och vred på kranen för att skölja handen. Jag hade inte problem med andras blod, det var när det var mitt eget som jag blev alldeles illamående.
”Få se, du kanske har något glas kvar”, sa Nathan och tog mjukt tag i min arm för att dra med mig till bordet.
”Sätt dig ner innan du svimmar”, sa han och tryckte ner mig i stolen.
Jag tittade bort och lät honom kolla på min hand.
”Det verkar inte vara något”, sa han efter en stund och reste sig upp. Han började dra ut olika lådor och jag såg förvånat på honom.
”Vad gör du?”
”Letar plåster”, sa han och fortsatte kolla i olika lådor. Efter en stund hittade han en förpackning.
”Jag behöver inget plåster”, sa jag och undvek noga att se på handen.
Han vände sig om och flinade lite.
”Så du menar att du skulle kunna se på handen utan att spy? Nej, just det. Och kommer du kunna låta bli att råka se på handen tills det läkt? Nej.”
Jag suckade men protesterade inte. Han hade rätt. Han hade varit med en gång när jag råkat skära mig på en kniv när jag skulle skära grönsaker. Det hade slutat med att jag fått lägga mig i soffan och Nathan fått sitta bredvid och sagt ”Andas in. Andas ut.”
Han satt sig ner bredvid mig och torkade av min hand med lite papper och satt sen på ett plåster.
”Så. Kolla vad snyggt.”
Jag vände på huvudet och såg ner på min hand. Och ett bamseplåster.
”Va fan! Hittade du inget normalt?” flinade jag.
Nathan flinade tillbaks.
”Jo men jag tyckte det här var finare. Det är nog Chrilles lillasysters.”
Jag såg ner på plåstret igen och skrattade lite.
”Tack.” Jag pussade honom snabbt och reste mig sen upp.
Chrille hade varit ovanligt tyst och när vi kom ut i vardagsrummet fick vi vår förklaring. Han sov som en stock. Nathan flinade lite och la upp några kuddar i soffan som ramlat ner.
”Det är ju skönt att sova medans några andra städar.”
Jag stängde fönstret och såg sen på Nathan.
”Jag kanske ska bära upp honom. Han kommer nog vara ganska stel imorgon annars”, flinade jag.
Nathan skakade på huvudet och gick fram till Chrille.
”Slå mig inte, men du skulle inte orka”, sa han lite retsamt och lyfte sen lätt upp Chrille och började gå mot trappen.
Jag såg lite surt efter honom men tog sen ut några tomburkar till köket i alla fall. Jag var kanske inte lika stark som Nathan men himla svag var jag faktiskt inte. Efter en stund kom han ner igen, dock inte ensam utan med en brunhårig tjej som såg väldigt nyvaken ut.
”Chrilles säng var upptagen”, förklarade Nathan.
Tjejen fortsatte ut till hallen utan så mycket som en blick mot oss och jag såg lite frågande på Nathan.
”Du väckte henne inte på ett så schysst sätt va?”
”Jag försökte väcka henne på ett snällt sätt men efter 5 försök började det bli lite drygt.”
Jag kunde inte låta bli att skratta och efter en stund hörde vi dörren slå igen.
”Vi kanske också borde börja gå hem? Det ser ju i alla fall lite bättre ut nu.”
Nathan nickade och drog handen genom håret.
”Det gör vi.”

Jag virade halsduken om halsen och drog på mig dom avklippta vantarna igen. När Nathan också var klar öppnade jag dörren och gick ut. Det var kallare ute nu och små rökmoln bildades av våra andetag.
”Det är så tyst och stilla överallt den här tiden”, sa Nathan tyst och jag såg mig lite omkring i mörkret.
”Jaa det är det. Och det är ganska mysigt att vara ute och gå den här tiden också”, log jag och tog tag i hans hand. ”Föressten, du vet han på din bilddagbok? Poisonlips.”
Nathan nickade.
”Den snygga idioten som vill ha dig.”
Jag försökte flina lite.
”Han var på festen.”
Nathan stannade till.
”Va?!”
Jag hade väntat mig den reaktionen. Jag var glad att Nathan inte träffat på Mike hemma hos Chrille.
”Jag var ute i köket och då stog han där och hånglade med någon kille. Mike heter han.”
”Vadå hur vet du det? Snackade ni?”
Nathan såg faktiskt riktigt orolig ut.
”Lite grann. Mest han. Han kände igen mig från bilden”, mumlade jag.
”Alltså hur stor är chansen att han ska bo just här och vara på just samma fest. Ah!”
Jag flinade lite och kramade om hans hand.
”Han såg faktiskt lite besviken ut när jag sa att jag var där med dig.”
”Rätt åt honom. Men sa du inte att han hånglade med någon? Var det hans kille?”
Jag skakade på huvudet.
”Jag tror inte det. Han frågade vad killen hette så.”
Nathan nickade och kramade tillbaks min hand.
”Han kan i alla fall glömma att han ska få dig.”

Väl hemma igen gick vi upp till mitt rum för att göra oss klara för kvällen, eller natten rättare sagt.
”Hur känns handen?” frågade Nathan med tandborsten i munnen.
Jag drog av mig tröjan och såg ner på handen. Jag ryste till bara av tanken på hur blodet sakta sipprat fram.
”Bra tror jag. Svider lite bara”, sa jag och vände snabbt bort blicken igen.
Jag hade redan borsta tänderna så jag kröp ner i sängen för att vänta på Nathan. När han kom tillbaka hade han tvättat bort sminket och hade bara kalsongerna på sig.
”Vet du om att du är väldigt sexig?” log jag och drog upp täcket lite mer. Jag var fortfarande lite frusen efter promenaden hem.
”Nja.. inte ’väldigt’ sexig men ’ganska’”, flinade han retsamt och kröp ner bredvid mig.
Jag hade en ganska bred säng så vi fick gott om plats. Jag tog upp hans hand och log lite för att sen mjukt pussa alla hans fingertoppar.
”Jag älskar dig väldigt mycket”, sa jag, fortfarande med blicken på hans fingrar.
”Jag älskar dig med Joel”, sa han och la några fingrar under min haka för att på så sätt kunna lyfta mitt huvud lite och möta min blick. Jag log mot honom och lutade mig sen närmare honom och lät läpparna tryckas mot hans. Jag kände hur han särade läpparna lite och jag mötte mjukt hans tunga samtidigt som jag la ena handen vid hans nacke. Kyssarna blev lite häftigare och jag tror att tanken på att vi var ensamma hemma fick oss båda att tända till lite extra. Nathans armar letade sig runt min midja och drog mig ännu närmare honom. Jag kunde känna hans bröstkorg häva sig upp och ner mot min och jag försökte komma ännu närmare honom. Få bort det där lilla utrymmet som tycktes vara kvar mellan oss. Mina ben slingrade sig om Nathans och mina armar drog honom ännu närmare. Det luktade lite alkohol om Nathan än men inte särskilt mycket och hans vanliga doft var starkare. Den där doften som inte gick att beskriva men som var den bästa. Nathan gav ifrån sig ett nöjt läte och lät kyssarna fortsätta nerför min hals. Jag slöt ögonen och fortsatte krama honom samtidigt som hjärtat slog hårt. Hans hand la sig vid min midja och hans fingertoppar hade aldrig känts så sköna. Jag ville att han skulle tycka det kändes lika bra så jag la lite nervöst min hand alldeles vid linningen på hans kalsonger. Nathan tog läpparna ifrån min hals och mötte min blick. Jag såg på honom att han gillade det här och hans andetag var lite ojämna.
”Du behöver inte göra något mer om du inte vill”, mumlade han och la sin hand på min.
Jag log och lutade mig fram för att kyssa honom.
”Det här känns också ganska bra va?” frågade jag.
”Jätte bra”, log Nathan och mötte mina läppar.
Hur mysigt jag än tyckte det här var så var jag ändå inte riktigt redo att gå vidare än. Och jag var glad att Nathan accepterade det. Han strök mig mjukt över kinden och la sen armarna om mig igen. Precis som jag gjorde med honom. Efter en stund när vi båda andades lite lugnare öppnade Nathan ögonen igen.
”Väck mig imorgon om jag sover för länge.”
Jag log och nickade och slöt sen ögonen.
”Godnatt.”

Jag vaknade före Nathan och klockan var faktiskt ganska mycket, men jag ville att han skulle få sova tills hans vaknade så efter en stund reste jag mig försiktigt ifrån sängen och slog på datan. Det kanske fanns något kul jag kunde göra medans han sov. När datan startat loggade jag in på både min msn och bilddagboken. Nästan på en gång var det någon som skrev på msn och jag blev förvånad när jag såg vem det var.

Chrille säger:
Tja, äntligen någon rolig person som loggar in ;)

Die die kitty säger:
Hej =) Trodde inte du skulle vara uppe redan.

Nej jag gillade inte hello kitty, därför tyckte jag dom senaste tröjorna dom fått in på rock/punk-affären var riktigt snygga. Och dom pryddes just av den dryga katten men med en annorlunda text.

Chrille säger:
Jag vaknade 4 -.- Omöjligt att somna igen ju. Men tack för att ni fixade igår, skitschysst. Jag hoppas mamma inte märker något när hon kommer hem haha.

Die die kitty säger:
Skönt X) Lugnt, du var inte så pigg så någon var väl tvungen att fixa lite ;)

Chrille säger:
Jaa det är klart ;) Men jag måste dammsuga nu innan morsan kommer hem, om mitt huvud inte hinner sprängas före ><. Vi ses ^^

Jag sa hejdå och kollade sen vännerlistan på bilddagboken och såg att det var en hel del nya bilder. Jag kollade igenom typ hälften och såg sen att det lilla brevet lyste och visade att jag hade nya mail. Det var inte ofta jag fick mail på bilddagboken så jag klickade nyfiket på ikonen.

Poisonlips Idag: 03.01
Jag hittade dig på din pojkväns bilddagbok där du kommenterat en bild :D
Häftigt att ha träffat dig! :o Liksom hur stor chans var det? Du var i alla fall jätte söt :) / Mike

Jag läste meddelandet en gång till och tvekade ifall jag skulle svara eller bara radera det. Jag fattade inte varför han höll på. Det var ju inte som att jag var guds gåva till männen.. killarna.. eller vad man säger. Och han visste att jag hade pojkvän. Jag suckade och loggade ut. Jag kunde svara senare ifall jag kom på något bra att säga. Rösten som skar genom tystnaden fick mig att rycka till.
”Godmorgon”, sa Nathan och jag vände mig om mot honom.
”Godmorgon, du såg ut att sova så skönt så jag ville inte väcka dig”, flinade jag och stängde laptopen för att sen gå fram till sängen och sätta mig på sängkanten.
”Mm, det var skönt.. vad gjorde du för något?” mumlade han och sträckte ut armarna för att dra ner mig i sängen igen. Jag flinade lite och la mig bredvid honom.
”Kollade msn och bilddagboken bara. Chrille var redan uppe.”
”Oj, det trodde jag inte”, flinade Nathan och pussade mig. ”Drömde jag eller hade vi verkligen jätte mysigt inatt?”
Jag flinade och pussade honom mjukt.
”Vi har jätte mysigt alla nätter.”
”Så sant” Han log och kramade om mig. ”Nu skulle den där poisonlips vara bra avundsjuk”, flinade han och började kyssa mig var han än kom åt.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
SoGetLost - 23 sep 09 - 14:00
näääj har får inte förstöra:D:/
WalkingTheDemon - 22 sep 09 - 21:25- Betyg:
Bra :D <3
Mike får inte förstöra, oke?
chicada - 22 sep 09 - 19:20- Betyg:
Aawww så söööta! Spela roll om det inte händer så mycket,
det är ju lika bra ändå ju!!:D;P
SoGetLost - 22 sep 09 - 18:33- Betyg:
jätte jätte bra:D:D super gulliga:D

Skriven av
ilenna
22 sep 09 - 18:14
(Har blivit läst 261 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord