~ Romeo & Bambi ~ [Oneshot] |
För att många hört av sig och önskat att jag skulle skriva en oneshot om Romeo och Bambi, så fick jag till slut tummen ur och gjorde det :) Det händer inte värsta mycket utan den visar mest vad som hände sen och så. Men jag ska inte avslöja för mycket: läs istället ;)
Det var slutet på sommaren. Ni vet de där sista dagarna i augusti då man börjat vädra höst i luften, men fortfarande nästan desperat klänger sig fast vid att det ännu inte är september och därför inte officiellt höst. Trots att löven börjat tappa sin klargröna färg en smula, luften är kyligare, kvällarna blir fortare mörka och solen inte värmer lika stekande som förut, så fortsätter man argt att kalla det sommar. Det är som om vi människor räds hösten.
Jag däremot hade inga som helst problem med att vi gick mot kyligare tider. Där jag nu satt på balkongen ledigt tillbakalutad i en stol med benen uppe på räcket och en cigarett mellan fingrarna – jag vet, jag vet; rökning är inte bra för hälsan, du dör ung och förpestar världen – kändes livet faktiskt precis så som jag ville ha det. Och den totala tillfredsställelse som härjade inom mig fick mig att leende inse att jag var lycklig.
”Är det inte underbart att man kan vistas utomhus utan att svettas ihjäl?” Den mörka och hesa rösten bakom mig fick mig att sluta ögonen och luta huvudet bakåt med ett leende. Som jag väntat stötte jag emot hans axel och kände sen hans hår kittla mig i ansiktet då han böjde sig fram för att kunna pressa sin kind mot min. När hans starka och muskulösa armar slingrade sig om min midja var det nära att jag kurrade som en katt.
”Jag längtar nästan efter att det ska bli ännu lite kyligare, för då kan jag spela vek och be dig hålla om mig så att jag inte fryser”, mumlade jag nöjt och hörde Bambi skratta lågt.
”Jag tycker inte vi ska dra på det; säg att du fryser.”
Jag skrockade lågt och slog upp ögonen varpå jag vred på huvudet och mötte hans himmelsblå ögon. Jag skulle aldrig sluta att knockas totalt av den skönhet de bar på. Han var utan tvekan den vackraste varelsen på hela Jorden.
”Älskling, jag fryser”, sa jag ynkligt och Bambis ögon blänkte till. Sen mumlade han gillande varpå han släppte mig och gick runt så han hamnade framför mig, så att han sen kunde gränsla mig och slå armarna om mig, hålla mig hårt intill sig. När jag kände hans bankande hjärtslag under t-shirten fylldes jag av sådan obeskrivlig kärlek och glädje att jag nästan brast i gråt.
”Har jag sagt hur mycket jag älskar dig?” viskade jag mot hans axel och hörde honom skrocka helt lätt.
”Säkerligen, men du får gärna säga det igen.” Hans röst var road.
Jag vände upp ansiktet så att jag kunde se upp i hans, sen la jag båda händerna mot hans kinder och förde hans ansikte nära mitt, såg in i de blå himlabrunnarna.
”Jag älskar dig! Älskar, älskar, älskar dig Liam Bambi Wahlin.”
Bambi drog på munnen och småskrattade hest.
”Hur mycket älskar du mig?” retades han och strök med läpparna helt lätt över mina.
”Väldigt, väldigt mycket.”
”Exakt hur mycket?”
”Mest av allt i hela jävla fucking världen!”
Skrattande pressade han läpparna mot mina ända tills jag såg stjärnor och mitt hjärta bultade så hårt att det kändes som om min bröstkorg skulle sprängas.
”Det var det jag ville höra”, spann han mjukt mot min mun och tillät sig sen sjunka djupare in i kyssen. När hans händer knöt sig i mitt svarta hår och han mumlade lågt för att sen dra mig intill sig, kände jag återigen den där känslan av att vilja gråta för att jag var så ofantligt lycklig. Jag förtjänade honom inte, förtjänade inte pojken med världens vackraste ansikte. Det hade gått lite mer än två år sen den dag då han återvänt från USA och jag blev påkörd. Och då hade han gett mig löftet att aldrig mer vika från min sida, och han hade hållit det. Så sen den dagen hade jag varit världens lyckligaste människa; så även om jag fortfarande innerst inne inte tyckte mig förtjäna honom kunde jag inte tacka gudarna mer för att jag fått honom. Han gjorde varje dag i mitt liv till ett rosa skimmer.
”Natten är fortfarande ung”, mumlade han hest när jag placerade händerna vid hans midja, för att sen tillåta dem smyga in under det tajta tyget för att smeka hans varma hud. ”Och jag är för pigg för att kunna sova än på ett tag.”
Skrattande nafsade jag på hans underläpp och när han böjde bak huvudet anföll jag hans hals; allt för att framkalla de där eggande ljuden jag visste han bar inom sig.
”Vill du att jag ska trötta ut dig?” Min röst var utmanande och när mina tänder lätt sjönk in i hans hud, stönade han högt och slog armarna hårt om mig.
”Ja, gud ja!”
Hans hesa och flämtande andetag fick mitt hjärta att närmast löpa amok i bröstet och det susade så i huvudet att jag inte längre kunde höra mina egna tankar. Allt jag var inställd på var honom; hårt, snabbt och Nu! Att ens vänta någon minut till skulle vara för mycket.
”Du kommer be mig om nåd”, viskade jag mot hans hals och hörde honom kippa efter andan. ”Du kommer inte orka röra dig på en vecka minst.”
”Jag ser fram emot det.”
Och när jag sen slet av honom tröjan och begravde tänderna i hans axel virvlade glädjen så inom mig att jag fick lust att hoppa upp på balkongräcket och skrika ut min glädje. Han gjorde varje dag värd att leva.
Det som väckte mig nästa morgon var varken solen eller någon skränig alarmsignal, det som väckte mig var Bambis fjäderlätta kyssar som regnade över min nacke, mina axlar och skuldror. När jag leende vred på huvudet och slog upp ögonen för att säga god morgon, kysste han mig så hastigt och intensivt att allt jag istället hann med var att vrida på mig, slå armarna om honom och trycka hans nakna kropp tätt intill min. När hans läppar bekantade sig med huden på min hals stönade jag högt.
”Mmm, jag älskar att börja mina mornar såhär”, viskade han mjukt och lyfte huvudet för att kunna ge mig ett av sina änglalika leenden. ”Man blir på så gott humör.”
”Jag blir upphetsad jag.”
Bambi skrattade och begravde ansiktet vid min halsgrop.
”Jo, det också förstås, men det är bara en bonus.”
Leende strök jag honom över ryggen medan jag tittade upp i det vita och fläckfria taket. Bambi hade fått ryck för ett tag sen och tyckt att lägenheten vi flyttat in i för ungefär två år sen var på tok för sjabbig, så han hade bett Izzie om hjälp och resultatet kunde jag nu gotta mig åt. Vi hade såväl målat som tapetserat om samt köpt en hel del nya möbler, och den lägenhet som förut mer liknat en håla för ett knarkpar hade blomstrat upp rejält.
”Kan vi inte bara ligga i sängen hela dagen?” Bambis röst lät dov mot min hals och jag log men skakade på huvudet, knuffade undan honom och satte mig upp.
”Maja kommer vara här med Julia om mindre än en timme”, påminde jag och hörde Bambi muttra nere i kudden. ”Vi ska möta upp Fanny.”
Det var över ett år sen jag träffat min väninna och bästa vän. Hon hade kommit tillbaka efter nästan ett år nere i Malmö för att hälsa på Julia och Bambi, prata skit med mig och ge Maja en uppmuntrande klapp på axeln. Hon hade fått jobb på en känd modellagentur nere i landet och efter det fanns inte mycket fritid i hennes liv. Så jag var tacksam över att hon hittat en lucka på några dagar för att kunna komma upp och säga hej. Och Julia, som var helt tokig i min blonda kompis, hade inte slutat prata om det sen hon fick veta att Fanny skulle komma på besök.
”Inte för att jag inte älskar din dotter, Ro”, muttrade Bambi nere i kudden. ”Men bara efter en dag i hennes sällskap har jag inga öron kvar. Eller energi heller för den delen.”
Skrockande steg jag ur sängen, kastade en blick i spegeln – bara för att kunna konstatera att ja; mitt hår så exakt lika hemskt ut som jag trodde – och fortsatte till garderoben där jag rotade fram ett par boxers, ett par svarta stuprör och en tajt t-shirt.
”Visst är hon lite för mycket ibland, men det är just det jag älskar så mycket med henne: hennes outtömliga energi.”
Bambi stönade och satte sig upp i sängen.
”Ungen babblar ju för fan till och med i sömnen!”
”Äsch, det blir kul, Bambi. Du, jag, Fanny och Julia; vi kommer ha stenkul.”
”Visst, absolut, hallelujah.” Men jag kunde inte undgå den retsamma blicken som lekte i hans ögon då han föll tillbaka i sängen igen.
Och när det en stund senare ringde på dörren var han både uppstigen, klädd, sminkad och fixad i håret och hade till och med ett förväntansfullt leende placerat i ansiktet. Mig lurade han inte: han älskade Julia exakt lika mycket som jag gjorde.
”Pappa!” Det exalterade och överlyckliga lilla tjutet som mötte mig då jag öppnade dörren var nog för att mitt hjärta skulle svämma över av kärlek. Glatt leendes böjde jag mig ner och svepte upp den lilla flickan i famnen, höjde henne mot taket och strödde sen kyssar över hennes rosiga kinder. Julia skrattade så hon tjöt.
”Jag bara varnar för att hon kommer vara lite extra outhärdlig idag”, varnade Maja mig då hon klev in och stängde dörren. ”Hon har knappt sovit något på hela natten utan bara pratat i ett om hur mycket hon saknat Fanny. Med så lite sömn i kroppen lär ni önska att hon vore död framåt eftermiddagen.”
Bambi stönade bakom mig men själv log jag bara och gav min dotter en hård kram. Lite över fyra år hade hon hunnit bli och var så vacker att det nästan stack mig i ögonen. De blå ögonen var stora och vackert inramade av svarta ögonfransar, håret var svart som ebenholts och hennes hud skimrande blek med svag rodnad på kinderna. Hon hade visserligen växt till sig rejält på sista tiden, men för mig skulle hon alltid förbli min söta lilla flicka. Jag skulle fortsätta att rufsa om henne i det tjocka och långa håret ända tills hon blev pensionär.
”Underbart, det var så länge sen jag önskade livet ur någon att jag ser fram emot att få göra det igen”, småskrattade jag och Maja log varmt. Sen Bambis återkomst hade vi pratat ut och Maja hade tagit det förvånansvärt bra. Som det var nu hade hon återtagit sina förlorade gymnasiestudier och vi delade vårdnaden om Julia. För mig var det helt obegripligt att jag för lite mer än fyra år sen faktiskt önskat livet ur denna livliga lilla krabat. Som det var nu var hon något av det största i min värld.
”Pappa, pappa, ska vi åka och hämta faster Fanny snart!?” pep Julia ivrigt i min famn och skruvade på sig medan hon stirrade mig i ögonen. ”Jag vill åka nu!”
Skrattande kittlade jag henne i sidorna innan jag kysste hennes runda kind.
”Tålamod, min flicka, tålamod”, log jag och Julia plutade tjurigt med underläppen. ”Hon kommer inte på någon timme än.”
”Men jag vill åka nu! Vi kan väl åka i alla fall och stå och vänta på henne på stationen? Vi kan köpa glass till mig då!”
Hon såg förhoppningsfullt på mig och när jag hjälplöst såg mot Maja höll hon bara skrattande upp händerna.
”Ånej, det är din huvudvärk, Romeo”, retades hon och gick sen fram för att ge mig en kram. ”Jag måste sticka nu men hör av dig när du tröttnat på henne.”
Hennes slanka armar knöts runt min överkropp och hon tryckte sig lätt in i min famn innan hon kysste min ena kind och lika elegant drog sig tillbaka.
”Hejdå, älskling, sköt dig nu.” Och med de orden försvann hon ut. Genast började Julia sprattla för att jag skulle sätta ner henne, och när det var gjort försvann hon som en pil till det rum vi låtit installera för hennes räkning.
Ömt leende såg jag efter henne tills jag kände två starka armar som slingrade sig runt min midja och höll mig fast.
”Jag kommer vilja hoppa ut från balkongen ikväll”, viskade Bambi skrockande i mitt öra och jag lutade huvudet bak mot hans axel.
”Tss, du älskar henne minst lika mycket som jag gör.”
”Visst älskar jag henne, men man kan önska livet ur den man älskar också.”
”Du jävlas bara, jag vet att du tycker om att hon är en sådan livlig person.”
”Ack ack, du har genomskådat mig.” Han kysste mig ömt i nacken. ”Jag får erkänna att det mest är för att du ska tycka synd om mig.”
Jag vände mig mot honom och la armarna om hans hals.
”Det funkar faktiskt inte särskilt bra”, retades jag och Bambi suckade uppgivet.
”Attans.”
Sen hade jag hans läppar mot mina och mina knän blev så svaga att jag ett tag trodde de skulle svika mig. Men just som min hjärna börjat ställa in sig på sex igen hördes ett irriterande läte bakom oss.
”Sluta dregla på varandra!” sa Julia tjurigt och korsade sina små armar över bröstet. ”Ta på er skorna istället för vi ska åka nu; jag vill ha glass!”
Skrattande böjde jag mig ner och rufsade om min dotter i håret.
”Okej, okej.”
Det är relativt lätt att tillfredsställa ett barn; så fort Julia hade fått sin glass och vi satt oss ner på stationen för att vänta, var denna lilla krabat väldigt nöjd med livet. Hon dinglade med benen från bänken och höll hela tiden ett stadigt tag om min ena hand. Den andra vilade i Bambis.
”Det här är min pappa och pappa”, hade hon glatt sagt inne på Pressbyrån till den något chockade expediten. ”De brukar ha sex.”
Och trots expeditens chockade ansiktsuttryck strålade min lilla flicka glatt mot kvinnan innan hon norpade åt sig sin glass och stoppade sin ena näve i min. Sen dansade hon sjungande därifrån med mig släpandes efter sig medan jag mumlade ursäkter å expeditens vägnar. Bambi dock tyckte det var enbart roande.
”Ungen är tamejfan ett komiskt geni!” hade han skrattat efteråt och dunkat Julia så hårt i ryggen att hon närapå stått på näsan. ”Frågan är varifrån hon fått den genen.”
”Åja, Bambi, lite humoristisk kan jag allt vara om jag vill.”
”Fan heller, du är dötrist.”
”Jag älskar dig för din fina uppskattning.”
Skrockande hade vi slagit oss ner på bänken och nu satt vi här med den något vibrerande Julia mellan oss.
”Kommer tåget snart?”
”Tio minuter, gumman.”
”Kan det inte komma fortare?”
”Inte om de inte är väldigt sugna på att skapa en rejäl olycka.”
”Men de åker väl på sån där... räls? Den borde väl hålla dem på plats?”
”Tåget kommer inte fortare, älskling, bara för att du tjatar. Tids nog kommer Fanny.”
Julias söta lilla ansikte förvreds till en tjurig grimas.
”Men jag vill att hon ska komma nu!”
”Det vet jag, men det struntar tåget i.”
Trumpet fortsatte Julia att slicka på sin glass medan jag lutade mig tillbaka och såg mot Bambi. Han gav mig ett avslappnat leende.
”Spänd?” frågade han och jag kunde inte låta bli att dra hackigt efter andan.
”Om!”
För det gör ont att inte kunna träffa sin bästa vän varje dag. Fanny och jag hade varit närmast oskiljaktiga sen lekis och hon hade för alltid en väldigt speciell plats i mitt hjärta. Att varje dag stiga upp i vetskap om att hon var så långt borta gjorde fruktansvärt ont. Inombords var jag lika entusiastisk som min dotter över besöket.
”Nu kommer tåget, nu kommer tåget, pappa!”
Och med ens var jag lika pirrig som Julia då jag reste mig från bänken och tog ett hårt tag om min dotters hand medan jag ivrigt spanade bland folket som strömmade ur tågvagnarna. Och plötsligt gav Julia upp ett vilt tjut, slet sig ur mitt grepp och rusade in i havet av resenärer för att kasta sig i en lång och slank kvinnas famn.
”Fanny, Fanny!”
De vilda tjuten av lycka fick den vackra kvinnan att skina upp och hissa Julia mot skyarna, innan hon tryckte henne hårt intill sig, smekte hennes tjocka hår och strödde kyssar över hennes kinder.
”Hej min prinsessa, leker livet?”
Fannys röst... Fannys underbart något hesa röst.
Julia sken som självaste solen.
”Ja!” kvittrade hon och lindade sina små smala armar om Fannys hals. ”Jag har saknat dig jättemycket!”
”Och jag dig, ingen dag är värd att leva utan min Julia.”
Sen lyfte hon blicken och mötte min. Och den oerhörda ström av kärlek och glädje som forsade inom mig fick tårar att rusa till mina ögon och droppa nerför mina kinder. Fanny...
Sakta släppte Fanny ner Julia på marken igen och bredde ut armarna medan hon gick mot mig. Och de guldglittrande ögonen lyste av glädje.
”Kom hit, Romeo!” tjöt hon sen och jag rusade mot henne för att sen skrattande slå armarna om henne och snurra henne runt, runt tills hon fnittrande satte båda händerna mot mina kinder och gav mig en rungande kyss.
”Fan så jag saknat dig!” ylade hon och slog såväl armar som ben runt mig. ”Saknat dig så det gjort ont varenda jävla fucking dag! Fan, Ro, inget är sig likt utan dig! Åh gud, åh gud, jag tror jag börjar lipa som en kärring.”
Och grät gjorde hon då hon drog undan ansiktet något för att ömt le mot mig, och själv måste jag flinat som om jag haft en banan inkörd i käften för hon skrattade till och strök mig mjukt över kinderna.
”Jag är så jävla glad att se dig”, viskade hon lent och gnuggade sin näsa mot min. ”Så jävla glad.”
”Jag älskar dig, Fanny.”
”Jag älskar dig också.”
Och sen kysste hon mig igen innan jag släppte ner henne och hjälpte henne med hennes väskor. Leende mötte Bambi henne med en varm kram och även han fick samma kärleksfulla behandling.
”Lika snygg som jag minns dig”, skrattade hon och la en arm om hans midja. ”Om inte ännu snyggare. Sexbomb, gift dig med mig!”
Bambis blå ögon glittrade roat då han lät sin arm vila runt hennes smala kropp.
”Jag ska tänka på saken”, lovade han och Fanny gav upp ännu ett rungande skratt.
”Men hörrni, tjockisar, ska vi inte röra oss hemåt? Jag är så hungrig att jag snart börjar tugga på lilla Julia här.”
”Kan vi inte äta pizza, pappa?”
Ja, säg den som kan motstå de där blå hundvalpsögonen.
”Visst kan vi det”, log jag och fick ett hurrande rop från vår yngsta. ”Jag bjuder.”
Och när vi rörde oss mot bilen vi parkerat en bit bort smög Fanny sig nära mig och tryckte läpparna mjukt mot min kind.
”Du anar inte hur mycket jag triggat mig själv med frågor och samtalsämnen för ikväll”, viskade hon och jag såg på henne. ”Jag är så sjukt snacksugen att jag riskerar att explodera vilken sekund som helst.
Jag la ena armen om hennes midja och fick ett kurrande läte av belåtenhet till svar.
”Jag ser framemot det”, sa jag mjukt och gnuggade näsan mot hennes blonda hårsvall.
En styck pizza och väldigt många timmars oupphörligt babblande och lekande senare så tackade slutligen den fjärde musketören för sig och somnade i Fannys famn. Efter bara en blick på mig reste sig Bambi lätt ur soffan och svepte upp den sovande Julia i sina armar.
”Jag lägger henne”, sa han och avlägsnade sig lätt från vardagsrummet. Då reste sig Fanny och tog min hand.
”Vi sätter oss på balkongen”, sa hon och jag följde efter ut, tog en av de två stolarna och slog mig ned. Och av ren vana tände jag även en cigarett.
”Har du inte slutat med den skiten än?” Fannys röst var anklagande och jag flinade snett mot henne.
”Någon ovana måste en man få ha”, retades jag men Fanny fortsatte att se missnöjd ut.
”Om till och med jag lyckas sluta – då rökte jag ändå säkert tre paket om dagen – så ser jag inte varför du inte skulle kunna göra det. Det är ju fan bara skit i alla fall.”
”Jo... men det är en del av mig liksom, jag trivs så med att sitta här och slappna av med en cigg i handen.”
”Du kommer nog trivas så lagom mycket om flera år då du ligger i respirator med någon lungsjukdom och svår cancer som hotar att ta livet av dig.” Hon såg med ens sorgsen ut. ”Tänk på din dotter, Romeo.”
Hon träffade en svag punkt och det högg till i hjärttrakten på mig. Jag visste hur ofantligt idiotiskt det var, inte bara mot mig utan även mot andra i min närhet, ändå hade jag inte lagt av. Kanske var det lathet, kanske var vanan så inrotad att jag skulle känna mig tom utan den.
”Har Bambi lagt av?”
”Ja.”
”Hur gick det då?”
”Förutom att han hade konstant pms i några veckor, skrek, svor och kastade saker omkring sig samt hade svåra frossbrytningar så gick det bra. Han repade sig snabbt.”
”Han är stark.”
”Jo.”
Sen blev det inte mer sagt om det, vilket jag var väldigt tacksam för. Jag hade inte velat ha hit Fanny för att snacka om mina ovanor.
”Så.” Fannys röst var återigen mjukt då hon lutades sig bakåt och såg upp mot den svarta himlen. ”Hur har livet varit sen jag var här sist?”
”Trist utan dig såklart, men annars helt okej.”
”Mest rosa moln?”
Jag skrattade lågt.
”Det kan man säga.”
Med ens kände jag en sval hand på min och när jag såg ner såg jag Fanny fläta samman sina fingrar med mina. När jag sen lyfte blicken såg jag rätt in i hennes guldbruna ögon.
”Du anar inte hur gott det gör mig att veta att du har det bra nu, att du är lycklig”, viskade hon känslosamt och blinkade bort några tårar. ”Jag är så jävla lycklig över att allt löst sig nu. Jag var så rädd att det skulle skita sig totalt för dig.”
Jag drog på munnen och smekte hennes handrygg med mina smått kyliga fingrar.
”Men det gjorde det inte och se på mig; jag mår bättre än någonsin.”
”Inget alls som varit svårt?”
Direkt såg jag bort och fokuserade blicken på mörkret, kände Fannys tröstande smekningar.
”Det blev en massa skit med farsan förstås”, mumlade jag efter en stund. ”Han ville överklaga domen och bli utsläppt och morsan drogs in i en massa förhör vilket gjorde att hon blev deprimerad igen.” Jag svalde lågt och kämpade mot sorgen som hotade att explodera i mitt bröst. Jag mindes allt för väl mammas mörka ögon som sakta började gå tillbaka till det där trötta och härjade från förr, och hur hennes hår miste sin lyster och hon gick ner i vikt. Och Tova som blev helt ifrån sig.
”Och Tova är ju fan stor nu, hon är ju tonåring! Och hon visste inte hur hon skulle klara av att hantera sina nya rebelliska hormoner samt ta hand om mamma som tappade greppet totalt. Och allt detta lades ju självklart på mig.”
”Du borde ha ringt.” Fannys röst var medlidsam.
”Jo, men du hade ändå inte kunnat göra något. Jag tyckte det var bättre att jag tog hand om det själv.”
”Jag finns alltid här för dig, Ro, vad det än gäller.”
Jag tryckte mjukt hennes hand.
”Tack, och jag vet.”
”Så... hur gick det?”
”Det tog flera månader innan hon kom på benen igen, och då var hon istället fly förbannad. 'Att karlen har mage att vilja överklaga!' skrek hon från morgon till kväll och tog itu med det med förnyad energi. Ingen överklagan slog igenom och han är fortfarande bakom galler. Hon tog sig på fötter igen och idag mår hon bra.”
”Och Tova?”
”Hennes liv kretsar mest runt vilka killar som är snyggast, hur man sminkar sig bäst samt vad som är ute och inne.”
Fanny råmade glatt och drog en hand genom det platinablonda hårsvallet.
”Precis som jag trodde”, skrockade hon. ”Jag var övertygad om att bruden skulle växa upp till en riktig modeslav.”
”Du får cred för att du hade rätt.”
”Älskling, jag har alltid rätt.”
”Och du då; hur har du haft det?”
”Faktiskt riktigt nice.” Hon sträckte ut de långa benen och såg belåten ut. ”Hade ihop det med en snubbe – jävligt snygg sådan, du skulle ha gillat honom – där några månader men sen blåste jag honom.” Hon blinkade åt mig. ”Jag är fan för bra för att ha ihop det med en hög med skit, jag är ju Fanny för fan; the one and only.”
Jag stämde in i hennes muntra skratt.
”Alltid”, höll jag med och hon slöt nöjt ögonen.
”Så jag sparkade ut honom med skallen före och efter det har jag levt solo, det är ju det man mår bäst av. Har jobbat arslet av mig på agenturen och det lönar sig; har världens snyggaste portfölj nu ska du veta. Tösen din är en heting.”
”Jag har aldrig trott något annat.”
”Nåja, nu kan resten av världen också sluta tvivla i alla fall; det finns där, svart på vitt. I alla fall så har jag levt livet där nere och jag ångrar inte en sekund av någonting. Jag älskar Malmö och att bo där, det är en schyst stad.”
”Jag får komma ner någon dag.”
”Tycker jag verkligen.”
Så uppenbarade sig plötsligt min pojkvän på balkongen och Fanny gav honom genast ett gnistrande leende.
”Och här kommer du och bidrar med karisma.”
Bambi frustade till.
”Jo, så kan man ju också se det.”
Jag sträckte mig efter honom och i samma stund som han gled ner i min famn reste sig Fanny.
”Nöden kallar”, informerade hon och smet iväg, lämnade mig ensam med min svart- och vithåriga skönhet.
”Hey handsome”, viskade jag och lutade min panna mot hans, njöt av hans doft som slog ut alla mina sinnen.
”Jag skulle ha lämnat er ifred längre, men jag fick sådan akut abstinens efter dig att jag inte pallade mer”, ursäktade han sig och jag gav ifrån mig ett mjukt ljud.
”Jag förlåter dig.”
”Man tackar.”
Ömt strök han med läpparna mot mina och smög armarna runt min hals innan han såg mot himlen.
”Det är en fin kväll”, konstaterade han och jag nickade.
”Verkligen.”
”Är du glad?”
”Över vad?”
”Att Fanny är här.”
Mitt ansikte sprack upp i ett brett leende och jag såg mot stjärnorna.
”Verkligen, jag är så glad att det inte finns några ord”, viskade jag och Bambi mumlade belåtet.
”Just vad jag ville höra.”
Sen kysste han mig igen så intensivt att det svartnade för ögonen och det enda min skalle var kapabel att tänka på var en svettig akt mellan två människor.
”Nu ska vi inte hetsa upp oss här”, flämtade jag efter en stund och bröt därmed kyssen, vilket lockade fram ett mullrande skratt hos min pojkvän.
”Försent, älskling, för sent”, viskade han, tog min hand och la den mot sitt skrev. Och utan att jag kunde hindra det steg ett fnittrande läte upp ur min strupe och exploderade ut i den fria, klara luften. Skrattande slog jag armarna om Bambi och kysste honom tills min glädje inte visste några gränser. Då vände jag leende ansiktet mot himlen och slöt ögonen.
Hej, jag heter Romeo Xander Sanchos och jag är världens lyckligaste människa.
Men YO! Det var den oneshoten det :) Vet att den var värsta ”livet är så underbart, hohoho”, men jag har inte planerat något hemskt för Romeos och Bambis räkning: de ska leva lyckliga i alla sina dagar som folk gör i sagorna :D Så den här oneshoten skulle mest visa lite vad som hände sen och så, och att gossarna mår prima, höhö :) Hoppas ni stod ut med allt det snuttegulliga, hahaha xD
Er tur: jag vill höra er åsikt!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | bexis - 13 feb 10 - 17:26- Betyg:  | | ahahaww <3<3 jag älskar dom ^^ | | MiniMoon - 11 okt 09 - 21:59- Betyg: | | aaw.. dom är ju bah för sköna människor asså :'D | | _mos_ - 4 okt 09 - 04:05- Betyg: | åh vilken feel-good oneshot!! usch jag mår så äckligt bra så jag måste gå och
kramas med någon! | | sandruskapuska - 17 sep 09 - 17:50- Betyg: | | Hahahhahahahah sån underbar replik julia hade. ahha alever ja länge på. Du har sån underbart skön humor | | _Live_life_ - 10 sep 09 - 17:31 | haha,jag älskade julias lilla replik precis som alla andra.
helt underbart! du är och kommer antagligen alltid att vara
den bästa författaren på dikta! | | amandisa - 10 sep 09 - 07:45- Betyg: | | underbar :) | | Mp3 - 8 sep 09 - 23:55 | "”Det här är min pappa och pappa”, hade hon glatt sagt inne på Pressbyrån till den något chockade expediten. ”De brukar ha sex.”" - HAHAHAHA. SERIÖST, MÄNNISKA. JAG TRO JAG DOG AV SKRATT.
I alla fall, du ksriver helt fantasitskt, men det är inte så konstigt. Du är inte mänsklig, du är en utomjording, en extremt skrivkunnig sådan.
Och åh, jag älskar denna Oneshot, för seriöst, de där pojkarna. De är Kärlek. Och Julia, maaah, hon är fantastisk och Fanny, HAHA, människan är en stjärna!
DU SKRIVER OBESKRIVLIGT! | | NeMriA - 8 sep 09 - 21:21 | åååhåå o.o *massa mysko ljud*
fattar du hur överdrivet lycklig jag blev när jag såg att det kommit en oneshot?
fattar du hur mycket jag älskar de här pojkarna? fattar du att du kan skriva 342365 romeo&bambi-oneshots och jag kommer bli lika glad varje gång.
du är bäst helt enkelt. faktiskt. | | ilenna - 8 sep 09 - 21:13 | jag stog ut med det snuttegulliga!! och jag älskade det!!!! :D:D:D:D jätte bra!! jag har saknat dom så mycket :')
'Det här är min pappa och pappa”, hade hon glatt sagt inne på Pressbyrån till den något chockade expediten. ”De brukar ha sex.”
' okej jag höll på att dö XDDD du skriver så bra!! det är helt sjukt! :o men allt var superbra och dom är så söta!!! och jag är sämst på att skriva bra kommentarer men jag hoppas att du förstått att jag tycker du är bra i alla fall XD | | asfolk - 8 sep 09 - 21:12- Betyg: | Jag skulle kunna skriva en fullt elaborerad och ex antal Word dokument-sidor lång kommentar om the absolute awesomeness av den här oneshoten, men min hjärna är belamrad med små rosa moln atm, såeh... jah.
Du skriver helt fucking fantastiskt, yo.
Och jag satt seriöst och fnittrade genom hela tjobraket. Fnittrade. Som en liten flicka. Mhm.
Med andra ord; I luvd it. <3 | | WalkingTheDemon - 8 sep 09 - 21:02- Betyg: | "”Det här är min pappa och pappa”, hade hon glatt sagt inne på Pressbyrån till den något chockade expediten. ”De brukar ha sex.”"
HAHAHHA <3
ÄLSKA.
Bambi, romeo, julia, fanny, maja <3 & alla andra 8) | | LikeBefore - 8 sep 09 - 20:43- Betyg: | åh så fin! :D jag blev vrästa glad när jag läste den!!!
Och du!! du är bäst, så sjuktgudomligtmegasuperbäst!
ledsen att jag inte läst dina andra noveller, men jag har tyvär inte haft tid :(
men du är bäst iaf såklart :P
<3 | | Pumisa - 8 sep 09 - 20:39- Betyg: | | Jag gillar Lyckliga i alla sina dagar :D | | Boegapa - 8 sep 09 - 20:27- Betyg: | AAAAAAAAHHHHHHHHHHWWWWWWW :'D <333333333333333
*host* sååå *host* intelligent O_o |
|
|
|
