Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

( TH FF ) First sight ( del 4 )

Okej här kommer del 4, hehe, jag har skit kul XD




~ Tom ~

Både Georg och Gustav var inte riktigt vakna efter flygturen.
Gustav tog stöd av Georgs axel för att hålla sig uppe, det såg rätt sjukt ut. Bill gick bredvid mig, han såg fortfarande lite irriterad ut.
Han visste ju inte vem hon var, tjejen som jag inte kunde sluta tänka på. Jag visste redan att chansen om jag skulle träffa henne igen var 1-100, chansen är väldigt liten då.
Och tänk om hon bara var här på semester men jag troddeknappast det eftersom hon pratade tyska med mig, när hon rammlat, jag skrattade lite vilket Bill märkte.

" Aw, kom igen, brorsan, snälla säg " bad han, igen, jag vet inte hur många gånger han bett mig om att säga. Men jag skulle inte säga till honom, inte ens on han var den sista människan på jorden.

" Jag har redan sagt nej. Så varför försöker du? " Han visste att han inte skulle få veta ändå fortsatte han att plåga mig om det nu är rätt ord för det.

" Varför är du så taskig för? " frågade han och hans röst lät ännu mer irriterad.

" För jag är din brorsa, kanske " sa jag och skakade på huvudet.

Bill sade iget mer efter det eller åtminstonde han frågade inte mer om henne vilket jag var glad över. Vi kom ut för dörrarna och kom ut på parkeringen där mamma stog och vinkade till oss. Gustav och Georg klappade oss på axlarna och försvann sedan.
Dem skulle inte bo med oss som vi gjort förut, Georg skulle hem till sin familj och Gustav till sin, när man tänkte igenom det skulle tystnaden vara ganska skön. Men sen så har man Bill, jag älskar honom väldigt mycket men ibland kan han gå en på nerverna.
Jag och Bill gick över övergångstället och sedan mötte vi mamma vid bilen, Simone studdsade otålig på fötterna och log stort mot oss.

" Åh, mina pojkar har blivit så stora " sa mamma när vi kom fram till bilen, hon kramade om mig hårt.

" Hej mamma " sa jag och kramade henne, hon släppte mig och såg att hon snyftade. " Men mamma, gråt inte " sa jag och kramade om henne igen.

" Nej då, jag är bara glad " sa han och skrattade igenom dem rinnande tårarna. Jag kände mig hemma igen, här i Tyskland, här i Leipzig. Det kändes bra att känna så, jag var hemma igen.
Marken var blöt efter regn och vattenpölar låg utspridda på marken. Bakluckan var redan öppen, jag slängde in väskan och satte mig i framsätet där Bill helst ville sitta. Jag orkade inte bry mig om han skulle ännu mer irriterat på mig.
Det ända jag kunde tänka på var henne . Jag suckade och drog handen över pannan, luften var fuktig här i Tyskland men men vänjer sig vid den ganska snabbt.
Bill lade sin väska i bakluckan, stängde den och gick mot bildörren.

" Tom! " tjöt Bill i besvikelse, nu ville jag sitta här, min tur.

" Bill, snälla börja inte dirket " sa Simone, mamma, och kollade på Bill som stängde bildörren. Han satte sig i baksätet med armarna i kors, han suckade.
Mamma satte sig ner i bilen och vred om nycklarna, bilen brummade till och spann. Mamma vände sig om för att kolla bak och svängde ut från parkeringen. Det kändes som om mitt liv började ta en vändning till tråkigt istället för spännande.
Att vara känd är inte alltid kul, det är kanske krävande.

" Tom " sa mamma och vände sig mot mig.

" Mamma, vägen! " sa jag och tog tag i sätet med båda händerna.

" Åh " sa hon och log.

" Vad skulle du säga? " frågade jag och lät faktiskt intresserad av det.

" Jo du vet men vännina Liza " sa hon och kollade på mig och sedan på vägen igen.

" Ja, hon är trevlig " sa jag och kom ihåg henne, hon brukade vara våran barnvakt nör vi var små.

" Hon har en jätte trevlig, helt förtjusande dotter " sa hon " du kanske vill träffa henne? " hon lät ganska hoppfull.

" Oh, jag vet inte, har ganska många saker att tänka på " när jag sa det menade jag henne .

Vi svängde in på infarten där vi bodde, huset var precis som jag mindes det. Vit med blåa knutar, rosorna som mamma odlade var blodröda, vackra.
Trädgården såg ut att vara nyklippt, två äppelträd mitt i trädgården, några äpplen låg på marken.
Tur att vi bodde lite avskilt från staden, det var skönt att kunna ha ett privatliv och inte bli vaktad hela tiden.
Nångong måste man leva utan livvakt.

" Välkommen hem " sa mamma och stängde av motorn.


Nja, den här var inte så bra enlit min åsikt, vad tycker ni?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
xDOLPHiNx - 11 sep 09 - 22:37
ASBRA :D
Matildaaaz - 27 jul 09 - 20:11- Betyg:
Jorå, den var visst bra :)
Sandra353 - 19 jul 09 - 12:23- Betyg:
Bra :) nus ska jag läsa nästa del
izzzzy - 18 jul 09 - 18:00
tack <33 och jag mailar gärna <33
snovit1 - 18 jul 09 - 17:57- Betyg:
Bra, hopps att det kommer en ny del så snart som möjligt :D
Meial gärna nästa ^^

Skriven av
izzzzy
18 jul 09 - 16:11
(Har blivit läst 132 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord