Stadens bästa strippa |
Vi satt där på en klippa,
såg solen söka sin reträtt.
Jag med staden bästa strippa,
och livet kändes väldigt lätt.
Havet var en stilla spegel,
det doftade av kaprifol.
I fjärden låg en skonare för segel,
och stippan lyfte på sin kjol.
Hon lät mig se hennes behag,
sedan sa hon resolut
”Ta mig främling, här är jag!”
och brösten vällde ut.
För bara hälften av min löning,
fick jag hålla henne varm.
I hennes kyssar fann jag ingenting,
och inget uti hennes barm.
Det var så okomplicerat,
min kropp i hennes hals.
Hon smekte mig ointreserat,
och jag brydde mig inte alls.
Med midja slank och slät,
med stora bröst av silikon,
med knästrumpor av nät
och kännslor av nylon.
Hon gav mig den där kvällen,
allt vad jag begärde,
naken på den svala hällen,
och kärlek utan värde.
Vi satt där på en klippa,
såg solen stiga, dagen gry.
Jag med stadens bästa strippa,
och hon som lät mig fly
Tog betalt.
Amina 2oo9
|
|
|
|
