~ Keep breathing for me ~ Del 27 |
LÄS FÖR FAN!!!!!
”I do love you”
”Jesse, kom hit nu! Sätt dig ner och ät din mat, förbannade unge!”
”Jag vill inte ha någon mat!”
”Jag skiter i om du inte vill ha den; jag tänker personligen trycka ned den i din förbannade strupe om du inte käkar den självmant!”
”Det är soppa, jag hatar soppa; du kokar äcklig soppa!”
”ÄT DIN JÄVLA SOPPA!”
”Det knackar på dörren, Cat.”
”Fan också!”
Ett ilsket slammer av kastruller som smälls ned på en diskbänk och sen dundrandet av klampande fötter, varpå dörren slets upp och jag stod öga mot öga med en mycket ilsken person, vars bruna ögon lyste av ursinne.
”Åh, hej Kim”, sa Cat när hon registrerat att det var jag, och det argsinta uttrycket i hennes ansikte mildrades något. Själv klev jag in, stängde dörren efter mig och klev ur skorna.
”Vill Jesse inte äta?” frågade jag, även om det jag hört genom dörren redan bekräftat min fråga.
Cat suckade och drog en hand genom det rufsiga håret.
”Nej, han är kinkig som vanligt”, muttrade hon och blängde mot öppningen in till köket. ”Soppa har aldrig varit hans favorit, men jag har inget annat att ge honom. Morsan ligger på rummet som vanligt och vi har ont om pengar.”
Oroligt betraktade jag min flickväns bleka ansikte. De bruna ögonen bar spår av mörka ringar under sig, hon såg trött och medtagen ut och hade tyckts magra redan på denna korta dag vi varit ifrån varandra.
Hur mår du egentligen, min älva?
”Cat”, började jag och la en hand på hennes axel, men hann inte längre innan ett tjut hördes från öppningen till köket.
”Kim!”
En liten pojke med linblont hår och ögon lika blå som havets oceaner, kom flygande mot mig, kastade sig i min famn och borrade skrattande in ansiktet mot min axel. Direkt fick jag släppa uppmärksamheten på Cat och inrikta den på min nye lillebror.
”Tjena, Jesse!” skrattade jag och strödde kyssar över hans bleka och oskyldiga lilla ansikte. ”Hur mår du då?”
Men pojken bara fnittrade och gav mig ett leende så breddat av solsken att det närapå slog mig baklänges. Vackra barn.
”Dock har jag fått höra av din storasyster att du varit olydig”, sa jag i förebrående ton. ”Varför äter du inte din soppa?”
”Det är äckligt”, förkunnade barnet och blängde mot Cat, som gav honom en tjurig min.
”Men du måste äta”, sa jag och bar in honom i köket. ”Om man inte äter växer man inte och blir stor och stark, och visst vill du bli det, Jesse min vän?”
Pojken plutade tjurigt med underläppen då jag satte ned honom på sin stol och körde fram sopptallriken mot honom.
”Blä!” förkunnade han än en gång, korsade armarna över bröstet och vred bort huvudet från sin tallrik.
Jag suckade och sneglade mot Cat som trött ryckte på axlarna. Sen böjde jag mig ner mot Jesse och viskade:
”Jag lovar dig att om du duktigt äter upp din soppa, kan det hända att en liten glass kan komma flygandes som belöning.”
Jag kunde lika gärna ha sagt att Jorden är en enda stor godispåse, för Jesse sken upp och tog direkt för sig av soppan som om det varit det godaste han sett i hela sitt liv. Så nöjt sträckte jag på ryggen, vred på huvudet och möttes av en Cat som förvånat stirrade på mig.
”Hur fan…?” sa hon dumt och jag småskrattade och blinkade åt henne.
”Jag vädjade till det barnsliga sinnets längtan efter godsaker”, smålog jag och Cats trötta ansiktet lystes upp en aning.
”Tack”, sa hon och sjönk ihop något då hon trött lutade sig mot dörrkarmen. ”Han har varit ett helvete att ha att göra med idag. Redan från morgonen har han varit så full av energi att jag känt mig som värsta morsan då jag rusat efter honom hela tiden.”
Bekymrat steg jag emot henne och la en hand på hennes axel.
”Hur mår du egentligen?” viskade jag lågt och Cats bruna ögon fylldes med tårar, varpå hon slog ned blicken.
”Jag är bara så jävla trött”, viskade hon och jag slog armarna om hennes smala kropp, lutade hennes huvud mot min axel och vaggade henne som om hon varit mitt barn.
”Jag kan leka med Jesse resten av kvällen om du vill”, viskade jag. ”Så kan du gå och sova om du vill.”
Cat nickade mot min axel och jag tog ett tag om hennes ansikte, lyfte det för att sen kunna strö kyssar över det och pussa bort tårarna som rann över hennes kinder.
Åh, älskling…
”Jag tror inte jag orkar gå till skolan imorgon heller”, viskade hon och hängde med huvudet. ”Men jag måste för annars är jag fan körd.”
”Jag tar med böcker till dig så pluggar vi när jag slutat?” föreslog jag och fick ett svagt leende till svar.
”Vad skulle jag göra utan dig?” viskade hon och tryckte läpparna mot mina, fick fjärilar att slå ut i min mage och kvittrande flaxa omkring där. ”Du är fan allt för mig.”
”Och du för mig”, viskade jag till svar och fick glädjen att se något glittrande tändas i min flickväns vackra rådjursögon.
”Fan, jag förtjänar ingen som dig”, viskade hon och lutade pannan mot min. ”Du är liksom bäst i världen. Alltså, seriöst; jag älskar dig typ så jag går sönder, fattar du?”
Småskrattande kysste jag hennes varma läppar och kände henne smälta i min famn.
”Jag fattar”, skrattade jag och kunde riktigt höra henne le.
När Cat en stund senare somnat tog jag med mig Jesse och köpte en glass till honom. Efter många om och men och bönande blickar från pojken, fick han även en liten påse med godis också och därmed var han nöjd med livet. Så när vi kom tillbaka till lägenheten försvann han in på sitt rum med sin glass och sin påse och tycktes vara helt tillfreds med att vara där helt själv. Så med ens fick jag en himlans massa tid helt själv.
Uttråkad gick jag in till Cat, kröp upp i sängen bredvid henne och skulle just till att krypa ned bredvid och vila en stund jag också, då det vibrerade i min ficka. Förvånat drog jag fram mobilen och rynkade pannan över numret på displayen som jag inte kände till. Det var först när jag öppnat sms: et som mina ögonbryn flög i höjden av förvåning.
Nemi?
Nemi
Tja bruden! :D Ehe, tro inte att jag är värsta stalkern nu eller nått, men hitta liksom ditt nr. på Eniro och jag har så jävla tråkigt att jag tänkte skicka ett sms, ehe, liksom x’D
En kort stund satt jag bara och glodde på mobilen, som om jag förväntade mig att den skulle svara av sig själv. Nemi… Nemi hade letat upp mitt nummer och sen bestämt sig för att skicka ett sms till mig. Nemi och jag som gått i samma klass i snart två år och som aldrig ens tagit någon vidare notis om varandra. Nemi som jag varit rädd för ända sen första gången jag såg henne. Nemi som nu tydligen var en vän till mig.
Och en förbjuden känsla av svag glädje bildades i min mage.
Kim
Hej x’D Jaha, vad gör du då som är så himla tråkigt?
Nemi
Ööööh, alltså jag hade tänkt jag skulle plugga naturkunskap…men av någon anledning bildades ett moln av ångest i min mage då jag slog upp boken. Så jag tog en glass, satte mig på verandan och tråkade istället x’D Vad gör du då?
Kim
Är hos Cat :) Hon sover just nu så jag sitter mest här och gör…ingenting xD
Nemi
Åh fan, hur äre med tösen?
Kim
Hon är väldigt trött så hon kommer inte till skolan imorgon heller :(
Nemi
Fan va trist då, Kimmie :( Men du kan ju alltid hänga med mig, höhö!!! x’D
Kim
Haha, ja det kan jag ju ;)
Nemi
Du, kan inte vi typ hitta på nå skoj efter skolan nån dag eller så? Vore fett kul, liksom! :D
Återigen flög mina ögonbryn högt upp i hårfästet och jag glodde på mobilen i säkerligen flera minuter utan att svara. Nemi vill hitta på något med mig… Nemi vill att vi ska ses och hitta på något…
Varför blir jag alldeles bubblig i magen för…!?
Kim
Hah, visst! :D Typ som vadå?
Nemi
Men jag vet väl inte x’D Bara hänga eller nått, Cat kan ju va med också liksom :’D Vi kan ju typ…sitta och kedjeröka, fetta i oss glass och tycka om livet? xD
Kim
Sure! Jag kan snacka med Cat! :D Ses imorgon då!
Nemi
Haha, men gört! Och ja, det gör vi! Kram på dig, Kimmie ;)
Kram…
”Vem sms:ar du med?” frågade plötsligt en någon nyvaken röst, och jag såg ned på Cat som lyft huvudet från kudden och nu blinkade en smula sömndrucket mot mig.
”Nemi”, svarade jag och såg förvirringen i Cats blick.
”Huh?”
”Pojkflickan i klassen du vet; hon med det blonda och svarta, korta håret?”
Cats panna rynkades en stund medan hon funderade, och sen såg jag igenkännandet uppenbaras i hennes blick.
”Aha, biffbruden menar du?”
Jag småskrattade.
”Ja, så kan man ju också kalla henne.”
”Men när blev liksom ni polare?”
Jag rynkade pannan något då jag anade ett stråk av något nytt i Cats röst. Var det…svartsjuka jag hörde?
”När du låg på sjukhuset och jag stack och hämtade böcker till dig du vet, då bumpa jag liksom in i henne. Hon bad typ om ursäkt för att hon inte gjort något under den tid då jag blivit mobbad. Hon var skitledsen.”
Cats ögon fördunklades en aning och hennes läppar pressades samman.
”Jaha?”
”Ja, och sen så umgicks vi idag och så skicka hon sms och så; hon undra om du och jag och hon typ kan hitta på något någon dag?”
Cat vred genast bort huvudet och verkade finna väggen väldigt intressant.
”Kan vi väl”, muttrade hon och jag såg förvånat på hennes sura ansikte.
”Vad är det?” frågade jag och Cat ryckte på axlarna.
”Inget.”
”Jag ser ju att det är något.”
”Men det är inget sa jag!”
Förvirrat ryggade jag tillbaka av hennes ilskna röst och genast såg jag ångern i hennes ansikte.
”Nej, fan förlåt, Kim”, suckade hon och gnuggade sig i ögonen. ”Jag menade inte att skrika åt dig.”
”Vad har du emot Nemi egentligen, Cat?” frågade jag misstänksamt. ”Hon är faktiskt skitsnäll.”
”Jaja”, muttrade min flickvän och såg ner i täcket, och direkt gick det upp ett ljus för mig.
”Du är svartsjuk!”
Cats huvud flög genast upp och hon blängde trotsigt på mig.
”Är jag visst inte!”
”Jo, det är du fan det! Du tror jag tänker gå och bli kär i henne! Fan Cat, jag måste väl få ha andra kompisar!?”
Cat skruvade på sig och jag lugnade mig, satte ett finger under hennes haka och lyfte hennes ansikte.
”Det är ju dig jag älskar, Cat, det trodde jag du fattade”, viskade jag lågt och såg Cats tvivlande blick. ”Det är ju dig jag vill ha.”
”Men Nemi är ju både skitsnygg och tydligen förbannat trevlig också”, sa hon och lät med ens så liten och osäker. ”Jag är bara så jävla rädd att förlora dig…”
Mitt hjärta brast i tusen bitar och jag slog armarna om henne, tryckte henne intill mig och kände hennes sorgsna hjärtslag trumma emot mina.
”Men det kommer du inte att göra. Fan Cat, du är den första tjej jag älskat och det tänker jag inte sluta med.”
”Lovar du?”
”Ja.”
”Jag älskar dig.”
Och våra läppar förenades och jag smälte ihop med tjejen som förtvivlat pressade sig emot mig. Ändå var det Nemis leende ansikte jag såg när vi sjönk ner i sängen och påbörjade processen att bli ett med varandra. Och det kändes inte alls särskilt bra…
:ooooooooooooooooooooooooo Men vad äre som händer!!!???????
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | _Live_life_ - 16 maj 09 - 07:49 | | om kim sviker cat börjar jag gråta. | | InTheShadows - 14 maj 09 - 21:53 | | HEJDA DEJ, INNAN DU FÖRSTÖR HELA GREJEN!!!! :O | | eyesofpoetry - 14 maj 09 - 20:51 | | DET DÄR ÄR ETT BIG NONO! *jävligt sträng blick* | _mos_ - 14 maj 09 - 18:58- Betyg:  | | men neeej inte dåååå!! sluta nu :'( | | -Cute - 14 maj 09 - 15:39- Betyg: | | NEJNEJ DU KAN INTE GÖRA SÅHÄR O.O OMG!!! CAT INTE NEMI KIM!!!! x'o och hej jag är paranoid denna novellen är bäst! 8D | | PsychicPlay - 14 maj 09 - 14:49- Betyg: | MEN JÖÖSSES i EN LiTEN GRöNPRiCKiG LÅDA?!!!
big nononoooo! ;__;
asbra skrivet. <3 | | glittermagi - 14 maj 09 - 14:46- Betyg: | Så grymt bra!
Men Nemi ska boooort ifrån deras förhållande! :) | | poetensvilkor - 14 maj 09 - 14:30- Betyg: | OMG OMG!
*panik*
DON'T DO THIS TO MEE!!! *cry*
nej men seriöst! Kimm fåååååår inte bli kär i nemi 'suck* XD h
JAG vill ju ha nemi för mig själv så daah xD | | LikeBefore - 14 maj 09 - 14:13- Betyg: | | gah :o bästbäst! sorry kort komentar men måste sticka. du äger som vanligt love på det här! <3 | | sandruskapuska - 14 maj 09 - 14:08- Betyg: | | omg O.o |
|
|
|
