Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

28: Hata mig så mycket du vill (TH FF)

- Sista kapitlet kommer direkt efter det förra... hehe. Tell me what you think - för nu är det slut. Fast.. ja, det kommer en epilog, en lång epilog. Missar ni den har ni missat den viktigaste delen i hela novellen, så.. missa inte den :)
Här föreslår jag att ni lyssnar på en av världens vackraste låtar, Phil Collins Another day in paradie.
http://www.youtube.com/watch?v=ftlYLcEW_ I4



TJUGOÅTTA

Mina fötter slog mot den blöta asfalten, steg efter steg. Varje andetag rev i halsen, av snyftningar och ansträngning. Jag kände inte av kylan, och kände inte regnet som haglade över mig och fick mitt hår att delas upp i flera tovor. Jag kände ingenting förutom en enorm smärta.
Jag hade ingen aning om vart jag var på väg, jag bara lät benen leda mig dit de ville. Jag brydde mig inte om att jag rusade förbi undrande människor, att jag puttade till en del. Jag märkte de knappt. Inte ens när jag skulle korsa gatan stannade jag och såg mig för. Jag bara sprang över utan att höra det irriterande tutandet från en bil.

Vad borde jag ha känt? Borde jag ha känt något alls?
Jag sprang ifrån person jag älskade, och det var för hans skull. Vad ska man känna när man springer ifrån en del av en själv? Jag kände mig... halv. Och tårarna fortsatte rinna, i ett försök att gråta ut den delen som jag saknade. Delen som jag aldrig skulle få tillbaka.

Medan jag sprang förlorade jag allt jag förstånd jag hade kvar, och allt jag såg var minnen. Minnen som ledde mig dit jag var nu.

“Har du hört talas om det tyska rockbandet Tokio Hotel?"
“Var är det med dem? Jag har hört om dem, så klart, men jag lyssnar inte på musik alls. Jag har inte hört en enda av deras låtar."
“Du förstår... Tokio Hotel har en stor del av ditt uppdrag. Man skulle kunna säga att de ÄR ditt uppdrag."

”Du verkar frisk och vacker. Ring mig om det är något eller om du känner för det. Jag känner Edna, hon tänker bara på sig själv. Du kan prata med mig om allting. Du kanske har chans att vara med en väldigt snygg Kaulitz så tänk inte för mycket. Det kommer bli bra ska du se. Tänk inte på vad du måste göra och vad du än gör - gå inte och kära ned dig i honom.”

”Du, Alex... vad du än gör, förälska dig inte i honom. Det är meningen att det ska se ut så, men snälla, gör det inte. Det kommer förstöra allt för dig."
“Han ser verkligen bra ut...men jag tror inte att jag någosin kommer bli kär.”
“Jag lovar dig, en dag kommer kärleken stå rakt framför dig och du kommer veta att det är ditt livs kärlek.”

”Förlåt, jag menade inte att...”
”Det är okej.”
”Är du säker?”
”Jadå. ”Det var så klumpigt av mig bara, förlåt.”
“Förlåt själv.”

”Är du okej?”
”Öh?”
”Mår du bra?”
”Det är bra.”
”Har jag sett dig förut?”
”Nej, jag tror inte det…”
”Faktiskt… så mår jag inget vidare. Är så stressad för tillfället och skulle behöva låsa in mig i studion imorgon bitti, istället för att bota en baksmälla. - Bill förresten.”


Jag försökte få mina utmattade ben att springa fortare, men det var knappt att de orkade hålla min kropp uppe. Jag hade ingen aning om hur länge jag tvingade mig själv att sätta ena benet framför det andra, men sen orkade jag inte mer. Jag lät benen hasa sig fram istället, plågsamt långsamt. De långsamma, stapplande och ytterst ansträngande stegen gjorde så att fler minnen dök upp framför mina ögon.

”Eftersom jag inte ens vet vad du är. Vad du vill räknas som.”
”Vad menar du?”
”Är du min flickvän? Eller är du min vän? Bästa vän kanske? Eller bara… en vän? Är det därför du inte kan låta bli att komma hit på natten – för att du vill vara min vän?”
”Jag… vill vara din vän. Men jag vet inte riktigt om det fungerar som jag hade tänkt.”
”'Jag vet inte om det fungerar som jag hade tänkt.' Hade du tänkt att det skulle vara en dans på rosor att vara min vän när vi har sådana känslor?”
”Jag hade väl hoppats…”
”Du svarade ändå inte på min fråga. Okej, vi är inte bara vänner, det funkar inte. Så?”
”Man kan väl säga… flickvän? Bara inte så fysiskt… Eftersom… Eftersom… Eftersom vi inte… Jag vet inte vad jag försöker säga faktiskt.”
”Det låter bra. Jag förstår inte heller riktigt vad du menar, men visst. Och nu är jag väldigt trött, så vi kanske ska sova?”


Jag tänkte på hur det var att se honom le och skratta. Jag tänkte på hur mitt hjärta slog extra fort när han rörde vid mig. Jag tänkte på hur laddad stämningen alltid var när hans hud vidrörde min. Jag tänkte på hans vackra, mörkbruna ögon. På hur mjuka hans läppar var och på hur det kändes att krypa upp i hans famn.
Tårarna tog slut, precis som mitt liv gjorde.

”Varför gråter du? Alex, varför är du ledsen?”
”Alex...”
”Jag älskar dig, Bill. Jättemycket.”


Jag visste inte vart jag var på väg, men till slut befann jag mig i utkanten av Hamburg, på en liten gata. Jag mötte på berusade män som visslade efter mig, jag såg människor sitta på barer och skratta och dricka. Hela min kropp protesterade och jag fann mig själv på väg in på en av dessa småbarer. Jag ignorerade den smutsiga lukten av alkohol och sjönk ned framför bardisken och började leta i fickorna efter pengar. Inte ett öre. Jag vilade huvudet i händerna och ville bara försvinna. Om det som rann nedför mitt ansikte var regn eller tårar visste jag inte, möjligtvis både och. Mitt huvud dunkade, det kändes som om jag inte existerade på riktigt, och jag var bara svagt medvetande om att två män bakom bardisken grälade.
”Det räcker! Jag slutar!” skrek den ena i ansiktet på den andra och stegade förbi mig. Dörren slog hårt igen bakom honom.
Jag tittade upp och såg på mannen som stod kvar. En äldre man med sunkig tröja dök upp bakom honom och la handen på hans axel.
”Det är bara att inse. Vi kommer behöva stänga. Om vi inte snarast får en ny anställd, eller flera, som kan tänka sig att lägga ned hemskt mycket tid på ett ruttet arbete med förjävlig lön är det kört. Jag är ledsen.”
Den yngre, som hade sandfärgat hår suckade tungt. Han tittade ut över rummet, som var tomt sånär som på mig och några pokerspelande i ena hörnet. ”Helvete”, sa han bistert.
Jag visst inte att jag hade något liv kvar i rösten, men jag förvånade mig själv med att säga ”Jag kan jobba här. Jag behöver bara lön som räcker till boende och daglig mat.”
De båda tittade på mig med nyfikna ögon. Jag visste att jag såg förfärlig ut, men de tvekade inte ens.

Jag visste att det var den enda chans jag skulle få. Mitt liv skulle aldrig kunna ställas till rätta, det hade aldrig ens varit rätt. Och den enda personen som betydde något för mig var borta ur det och jag skulle inte skada honom igen. Allt stämde för en gångs skull.

Oh, think twice,
It's another day for you and me in paradise
Oh, think twice,
It's just another day for you,
you and me in paradise

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
viunderregnmoln - 23 maj 09 - 23:42- Betyg:
:''''''(
woops - 26 feb 09 - 21:32
Tack! <3
MoRoTpOwEr - 24 jan 09 - 14:11- Betyg:
faan jätte bra mejla nästa
Ifos95 - 23 jan 09 - 15:43- Betyg:
jag är typ bara..och sen så..bläääh

men det var såhär, att igår så skulle jag läsa den, OCH SEN SÅ KOMMER MIN PAPPA OCH SÄGER ATT JAG SKA TILL OPTIKERN!! Jag DOG lite då. Och sen så hände en massa knasgrejs så då hann jag inte läsa när jag kom hem! DÅ DOG JAG VERKLIGEN.
Sen så har jag gått runt hela dagen och bara längtat.

Och, öuhm, jag vet att intresseklubben antecknar för fullt nu :D
Men ja, vad jag ville säga egentligen (vilket var ganska svårtolkat från min tidigare text) är att du skriver så gjrekslsmglgjflkgjfui-bra att jag bara blir..galen. Jag vill också kunna skriva sådär! Och jag vill inte att det bara ska vara slut efter det här. det vill jag verkligen inte. Nej usch vad jag blir ledsen bara jag tänker på det.
Men du sa att det skulle bli en lång epilog! :D *happy dance* Och jag såg att du kommenterat om att det troligen blir sorgligt (?) och jag måste säga att jag gillar det :D (hur psykopat låter jag inte då O__o). Jag gillar sorgliga slut!

TC
<3
sandruskapuska - 23 jan 09 - 05:35- Betyg:
aaaww, mååste ha epilog snarast, du tar kål på mig
Mejla när epilogen kommer
Super<3<3
Lovely__ - 22 jan 09 - 21:18- Betyg:
Jag vill egentligen inte sitta och säga vad jag tyckt om denna(även fast du säger kan gissa dig till det) nu, utan jag väntar till epilogen.
Hoppas den kommer snart, för jag är nyfiken på hur du ska avsluta denna :)
unlook - 22 jan 09 - 20:43- Betyg:
love it!
the-rose - 22 jan 09 - 18:24- Betyg:
Verkligen braa!!! Älskar den här novellen, den är fylld med så många känslor =D Hoppas att epilogen kommer snart
gbg_95 - 22 jan 09 - 17:03- Betyg:
Shit! Otroligt bra skrivet!!! WOW!!! Vet verkligen inte vad jag ska säga,
This is the best!! Beskrivningarna, handlingarna o allt sånt, skitbra!!
Har ingen kritik till dig alltså =)
Lägg ut epilogen snart ;)
woops - 22 jan 09 - 16:35
HilfMirFliegen: Åh, tack! Och ja, det tror jag med ;)
RowsahKanin: Haha, ? x)
RowsahKanin - 22 jan 09 - 15:27
Okej..
HilfMirFliegen - 22 jan 09 - 15:10- Betyg:
Damn it! Jag har aldrig läst något sådant med så mycket känslor. Jag bara sitta här och är helt förlamad, jag vet inte vad jag ska skriva. Det är bara så vackert på ett fruktansvärt hemskt sätt. Jag tror det är det bästa du någonsin skrivit.
woops - 21 jan 09 - 21:26
Justmyfault: Hihi, tack! Men nje, nu är Bill räddad. Fysiskt (:
Justmyfault - 21 jan 09 - 21:22
så vackert!
se till att inte döda bill nu :o
JÄTTEBRA :)
woops - 21 jan 09 - 21:00
Airya: :') Jag lipade nästan när jag skrev.

Och epilog är på G :p
Airya - 21 jan 09 - 20:46- Betyg:
åhh, lipade nästan, längtar till epilogen <3
woops - 21 jan 09 - 20:14
mikaelanystrom: aaaah :') tack sötnos. <3
mikaelanystrom - 21 jan 09 - 20:06- Betyg:
JA HERREGUD.
jag håller med av varenda ord PsychicPlay skrev!
Jag sitter och snyftar för fullt! ;___;
slutet var så sjukt oväntat, i alla fall av mig, jag vill bara läsa mer nu ;(((
JAG ÄLSKAR DENNA FRÅN BÖRJAN TILL SLUT<3<3
woops - 21 jan 09 - 20:01
PsychicPlay: Åh, tacktacktack. Jag håller på och skriver epilogen nu, och när den är klar... hihi, jo, det blir nog en ny då (a) Jag är redan fylld med idéer.
PsychicPlay - 21 jan 09 - 19:54- Betyg:
MEN HERREGUD
MÄNNiSKA!
du får mig ju att gråta, himla.. ååh!
damn, asså.
att du var tvungen att ta med alla gulliga minnen..*snyfta ilsket*
det var helt fantastiskt.
& just det slutet
med att hon får jobba där. :>
gulligt. :D

allvarligt, du skriver grymt bra.
när du lagt upp epilogen & allt
SNÄLLA
börja på en ny. *puppyeyes*
woops - 21 jan 09 - 19:36
-951111: Tack! Jag jobbar på epilogen just nu ;)
Men jag kan genast säga att jag inte är ett fan av överlyckliga slut.
-951111 - 21 jan 09 - 19:21- Betyg:
sjukt bra <3
jag måste läsa epilogen när den kmr, jag MÅSTE verkligen. så du får skynda med den :)
så.. jag kan väl bara sitta och vänta på den, och hoppas på att allt kommer sluta lyckligt.
woops - 21 jan 09 - 19:12
LipsOfAnAngel: Tacktacktack! <3
LipsOfAnAngel - 21 jan 09 - 19:09- Betyg:
Sjukt otroligt bra!
woops - 21 jan 09 - 19:08
Tack!

Skriven av
woops
21 jan 09 - 18:49
(Har blivit läst 475 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord