”Dricker du bara saft?” utbrast Tyra förvånat vid frukostbordet dagen därpå.
Esther svarade inte utan fortsatte dricka ur det gula sugröret. Tyra tittade på dem andra som om hon väntade på en förklaring. Men dem andra sa inget.
”Men..du måste ju äta!” utbrast Tyra chockat. ”Så smal som du är!” hon pekade på Esther.
Det tog några sekunder innan hon fattade det hela.
”Oj.” hon satte ena handen över munnen. ”Förlåt. Men asså, Esther. Du måste äta.”
Esther skakade på huvudet.
”Joo.” försökte Tyra övertala henne. ”Du MÅSTE äta.”
När Esther en än gång skakade på huvudet så blev Tyra riktigt frustrerad.
”Om du inte äter..! Då..då ska inte jag heller äta!” hotade hon samtidigt som hon sköt undan sin tallrik som det låg en och en halv macka på.
Först då reagerade Jonna.
”Men Tyra!” utbrast hon. ”DU måste äta! Esther har ätstörningar, det är skillnad!”
Tyra tittade på henne med en menande blick.
”Är det? Esther är smalare än jag. Ändå så äter hon inte, eftersom hon ser sig själv som tjock. Om HON är tjock - vad är då jag?”
Esther var fortfarande tyst. Hon tittade med stora ögon på Tyra och lyssnade skarpt. Tyra vände sig mot Esther och sa:
”Om du inte äter, så äter inte jag heller.” sa hon bestämt.
”Men..” började Esther. ”Men du är..och jag..”
Tyra tittade på henne med en blick som fick Esther att inte avsluta det hon tänkte säga. Tyra log för sig själv.
Kära Dagbok 13/7 – 07 Lördag förmiddag
Jag blir fullständigt galen! Tyra har tydligen helt plötsligt bestämt sig för att inte äta, bara för att jag inte gör det. Men asså, hon verkar inte fatta att jag inte äter för att jag är så tjock.
Hon äter lika lite som jag gör, vilket gör mig helt galen. Hon fattar ju ingenting!
Men hon klagar inte, inte alls. Även fast hon inte har ätit sedan torsdag morgon. Eller, okej, jag såg henne äta en macka igår, men det räknas ju knappt.
Nu måste jag väcka Emily – hon blir galen om hon missar lunchen – men skriver såklart mer sen.
Mat, mat, mat. Mat, mat, MAT!
Tyra ville ha mat. Det var det enda hon tänkte på. Mat och Esther. Hon fattade inte hur Esther klarade det. Hur hon klarade att inte få i sig något.
Tyra hade i och för sig fuskat lite dagen därpå genom att smyga in i köket och ta en macka när ingen såg, men hungern var fortfarande där och skrek. Det där hålet i magen som skrek efter mat gjorde så förskräckligt ont. Tyra gick som i trans mot matsalen, hon var så himla trött. Mat ger ingen energi. Energibrist gör så att man blir trött, men tyra kunde ändå inte sova. Hon låg hela nätterna och tänkte på Esther samtidigt som hon försökte intala sig själv att hon inte var hungrig.
Hon såg sig omkring efter Jonna och dem andra och fick plötslig syn på dem. Hon sluddrade fram och slängde sig ner på en stol och lät sitt huvud falla ner på bordet med en duns.
”Ojsan, Tyra.” utbrast Jonna. ”Ingen sömn inatt heller?”
Tyra reste långsamt upp huvudet och gav Jonna en blick som sa att nej, hon hade inte fått sömn inatt heller.
Hon gnuggade sig själv i ögonen med sina händer och såg sig sedan runt bordet. Där satt Esther och Emily också. Esther såg också väldigt trött ut, där hon satt och sög på sitt sugrör. Emily däremot såg glatt på dem och åt en pastasallad för glatta livet.
Tyra tittade längtansfullt på maten som låg på Emilys tallrik och stönade sedan. Hon la ner sitt huvud på bordet igen och bankade med det några gånger. Sedan så reste hon sig upp och gick bort till borden där två mattanter stod och la upp pastasallad på patienters tallrikar. Hon ställde sig längst bak i kön och gäspade lite smått.
”Har hon äntligen gett upp?” frågade Emily Jonna med munnen full med mat.
”Tydligen” svarade hon glatt med en blick på Tyra som stod och gäspade i matkön.
Esther tittade bort mot Tyra. Äntligen. Äntligen hade hon fattat. Esther suckade och log samtidigt. Sen sög hon i sig lite mer saft. Det var så otroligt gott med saft.
Efter några minuter så kom Tyra tillbaka, och till Esthers förvåning så hade hon två tallrikar i sina händer.
”Här.” sa hon och placerade den ena tallriken framför Esther. ”En till dig och en till mig.” sa hon samtidigt som hon satte sig ned mittemot Esther med ett leende.
Esther tittade förvirrat först på tallriken och sen på Tyra. Skulle hon äta det där? Mat? Esther?
Tydligen så såg Esther väldigt rolig ut där hon förvirrat tittade på maten, eftersom Tyra skrattade lite. Först då la Esther märke till att dem andra också tittade förvånat och förvirrat på Tyra.
Det var nog inte meningen, men Esther kunde ändå höra hur Jonna tyst viskade till Tyra:
”Du vet att hon inte äter va?”
Plötsligt kände Esther något konstigt. Men det var inte den där känslan som sa åt henne att äta, nej det här var något annorlunda. Det var som om hon blev arg över det Jonna viskade. Som om hon var alldeles för förutsägbar. Hon ville bevisa för dem att hon inte alls var så förutsägbar som dem trodde, att hon faktiskt kunde strunta i reglerna i en sekund.
Esther tog ett djupt andetag som dem andra troligen inte kunde höra, och tog upp gaffeln som låg på sidan om tallriken. Hon satte den till rätta i sin hand och satte sedan ner den i en makaron.
När hon sedan förde gaffeln till sin mun kände hon de andras blickar. Hon lo inombords. Här fick dem se att Esther inte alls var så förutsägbar. Hon kunde faktiskt göra saker annorlunda.
När hon fick makaronen i munnen så blev hon förvånad. Hon hade glömt bort hur det kändes att ha mat i munnen. Känslan var obeskrivlig. Den var..härlig på något sätt.
En tom tallrik lämnade Esther stolt till disken en kvart senare. Hon strålade av glädje och glömde helt bort att hon inte fick äta. De tankarna var inte bjudna till den här festen. Den skulle hon njuta av alldeles själv.
För en gångs skulle så älskade hon blickarna från Tyra, Jonna och Emily. Hon älskade sättet som de tittade på henne. Hon kände sig så stolt och hon verkligen längtade efter att berätta för Miranda att hon hade ätit idag.
Men när dem gick in på Esther och Emilys rum så kände Esther hur det liksom rörde sig i hennes mage. Hon kände för första gången på ett par veckor att det var något annat än saft i hennes mage. Det var mat därinne. Men plötsligt så kände hon hur maten liksom rörde sig uppåt. Hon kände hur den kröp uppför hennes hals. Sen så ville den ut. Hon öppnade snabbt munnen och en sjö av spya bildades på golvet och fick Tyra att förskräckt hoppa till för att den inte skulle hamna på henne också.
”Ni måste ta itu med det, det förstår ni väl? Är det inte därför hon är här? För att börja äta igen?” Miranda lät kylig på rösten och fick den lilla sjuksystern att se rädd ut.
”Vi gör allt vi kan..” började hon skakigt.
”Allt ni kan?!” Miranda skrek nästan ut orden. ”Hur kan det då komma sig att hon inte äter? Ska ni inte ge henne dropp då, eller är jag helt ute och cyklar?”
”Låt mig påminna er om att det är jag som är sjuksyster och inte ni, Ingrid.” svarade sjuksystern och rätade lite på ryggen. ”Vi vet exakt vad vi håller på med, det finns ingen anledning till panik.”
Miranda tittade surt på systern.
”Så du menar att jag bara ska se på när Esther dör? Är det det ni vill?”
”Vad är du förresten? Hennes syster?” svarade sjuksystern och undvek Mirandas frågor.
”Hennes psykolog.” sa Miranda med munnen som ett tunt, litet streck.
”Jaså, det var på det viset. Men i så fall så tror jag att du har andra patienter att ta hand om, eller hur? Låt oss ta hand om Ella.”
”Ni är så idiotiska!” utbrast Miranda vilket fick sjuksystern att stirra förvånat på henne.
Miranda vände på klacken och gick iväg genom korridoren. Hon vände sig om när hon kommit halvvägs genom den och skrek tillbaka till sjuksystern:
”Hon heter Esther! Inte Ella!”
Förlåt för det korta kapitlet, men asså, jag har ingen inspiration.
Jag har liksom ingen lust att skriva. Jag kan skylla lite på min svenska-lärare
som har tvingat oss att skriva en till historia i skolan, så nu måste jag skriva
på den OCKSÅ. O__o
Och nu så vill jag tacka så hemskt mycket för era kommentarer,
ni kan inte förstå hur glad jag blir över dem. Om jag mår dåligt så
kan jag alltid läsa era kommentarer, för dem värmer hela mig.
Tack, raringar <3
Kramar //Kitty
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| Tiggarflikkan - 6 mar 09 - 16:52 |
| Tycker so spegelnsglas! |
| sorgen - 14 sep 08 - 15:35 |
| Bra! |
| TrasigFlikka - 12 sep 08 - 20:53 |
| åh så underbart :) |
| Dj_snuffe - 12 sep 08 - 07:03 |
| Kitty, Kitty, Kitty, du välsignar oss med din novell, att jag som dödlig får läsa något så himmelskt, det är speciellt ;D <3 <3 <3 |
| angels_eyes - 10 sep 08 - 23:03 |
på något sätt förställer man sig att man kunde vara lika
stark o på något sätt så får man lite tillförsikt när man läser
kort som långt, det är din novell o jag tycker de är lika
bra långa som korta
<3 |
| TokioHotelFreak - 10 sep 08 - 16:10 |
den är så sjukt bra (:
mermer.. |
Jakktar - 10 sep 08 - 13:36- Betyg:  |
| Du skriver ju jättebra!! :O <3 |
| sofiiie - 8 sep 08 - 20:42 |
| Meramera! |
| jisatsu - 8 sep 08 - 18:09 |
WAAAAAAAAAAAAAAAY:D:D:D SKRIV MEEEEEER:D:D x"D Okay, jag vet, men du är så grymt bra (:
Älskar den här novellen (: |
| inmydreams - 7 sep 08 - 22:50- Betyg: |
| shises vad bra du skriver! : ) |
| PsychicPlay - 7 sep 08 - 18:19- Betyg: |
| seriöst, helt fantastiskt <3 |
| manx_ - 7 sep 08 - 11:36- Betyg: |
| JÄtte bra !!!!!!!! :D , Mejla när nästa kommer !! :D D: |
| fridolina - 7 sep 08 - 11:15- Betyg: |
| Hej! du skriver otroligt bra,jag älskar den här historien, och har just läst igenom alla 16 kapitel.Det du skriver om är mångas vardag och du gör det på ett otroligt fint sätt. Jag har läst några historier som handlar om samma ämne, den här är en av de bästa, kramar <3 |
| sandruskapuska - 7 sep 08 - 04:39- Betyg: |
| Skitbra!!! äslkar slutet!!! <3<3<3 Mejla igen ;) (uppskattas grymt mtk) |
| enligt - 6 sep 08 - 21:45- Betyg: |
| den är jättrebra ! längtar tills nästa kmr :) |
| glasbubblan - 6 sep 08 - 19:09 |
åhh!! brabrabra!!
jag måate säga att den här delen är helt klart bäst hitils, för nu sa miranda ifrån om maten och det! bra! känns faktiskt lite mer "levande/riktigt" när hon tar upp det med dropp och så, eftersom det faktiskt är så på riktigt om man åker in.. :)
du är verkligen en talang! |
| osynlig_flikka - 6 sep 08 - 18:15 |
och jag förstår inte alls att du kan skriva så bra! är det verkligen möjligt? Kan man verkligen det?
önskar att jag kunde skriva lika underbart bra som du!! :) |
| LoveMusic - 6 sep 08 - 14:24- Betyg: |
WOOHIOOOOOOO!!!!!!!! *springa runt av lycka* Esther äter, Esther äter *sjunga*
Men du, om du inte vet vad du ska skiva om, så har du ju flera fans här som du kan fråga om hjälp :D
Och angående ditt skolarbete... Det kommer att stå MVG med stora bokstäver när du får tillbaka det, om du skriver på samma sätt som du gör i den här
Talang på ditt skrivande
<3 |
| tjoh - 6 sep 08 - 13:37 |
| jättebra :) du är superduktig på att skriva :) <3 |
| Min_flicka - 6 sep 08 - 11:11- Betyg: |
| BRAA :D |
| PunkyGirl - 6 sep 08 - 09:45- Betyg: |
kna int5e säga mer än vad cheetah redan har sagt
<3 |
| Ladie-666 - 6 sep 08 - 09:04 |
| du e mkt mkt bra...fick ångest..mindes min eh´gan tid som 17 åring:( o ärren detta gav ..o som amn får leva med.( ha en bra dag och jag hoppas din lärare ser din begåvning:) |
