Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Thanks for the memories *del 2*

Minns ni denna? Ni vet historian om Maximilian och Nicklas, minns ni dom? Pojkarna som fann varandra genom internet, kommer ni ihåg? Okej, det tror jag att ni gör. öfr jag antar att ni ha velat kötta mig för att min skrivinsperation varit totalt slut, men nu tror jag att den börjar komma tillbaka. Ett kort kapitel till er. Ska skriva mer snart, men just som jag kommer på som mest måste jag gå. Men förlåt mig så otrolgit jävla mycket för att jag tagit över en månad, nästan två att skriva. Men förlåt och jag hoppas att det kanske finns några trogna läsare som finna där ute och kanske kan tänka sig att kommentera (A) Men nu ska ni få börja läsa denna del.

/Emelie



Han gick lite nervöst fram och tillbaka i väntan på att tåget skulle komma. Visst trodde han att det skulle gå bra, det brukade det göra nu för tiden mellan dem två. Men han kunde ändå inte glömma första gången de skulle träffas, det hade blivit en katastrof. Fast det här var ju första gången Nicklas skulle komma hit också. Det skulle bli riktigt roligt och framför allt så tyckte nog Maximilians fosterföräldrar det. Men det var inte så konstigt, eftersom att han aldrig hade tagit dit någon kompis under den tiden han hade bott där. Han hade alltid varit ensam och inlåst på sitt rum, kom bara ner då det var mat. Nu på den sista tiden var det helt annorlunda. Nu var han glad och log ofta, så det skulle bli väldigt roligt för dem att träffa pojken som gjorde deras fosterson lycklig.

“Hej sweeto” sade Nicklas då han smugit sig bakom Maximilian, som ryckte till av rädsla. För han hade varit insjunken i sina egna tankar och inte ens märkt att tåget stannat.
“Hej”
“Du vet, jag har saknat dig” sade Nicklas och kramade om honom. Han kramade tillbaka och log, ett sådant leende som fick Nicklas hjärta att smälta.
“Och vet du vad, nu ska jag äntligen få se hur du har det i ditt rum, hus och ja, allt” Påpekade Nickas och flinade. För han var väl medveten om vad Maximilian tyckte om den saken, så därför blev han inte förvånad när Maxie gjorde en grimas när han nämnde det.

Nicklas, Maximilian <3 säger:
Du vet om att det här känns ganska så fånigt va?

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Vad då för något? :P

Nicklas, Maximilian <3 säger:
Det här. Att vi sitter båda två i ditt hus med en vägg imellan och chattar med varandra. :)

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Äsch, det är ju bara kul :D

Nicklas, Maximilian <3 säger:
Ja kanske :P Men tänk om din låtsasbror kommer in och upptäcker att du sitter i hans rum och är vid hans dator. Vad glad han kommer att bli? :D :P

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Eh, han kommer nog bara bli förvånad. För jag har knappt pratat med honom, men den senaste tiden så har jag varit väldigt social mot min "familj" :) :P

Nicklas, Maximilian <3 säger:
Okej :D Får jag fråga varför? :) :P

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Som om du inte redan vet det ? :P

Nicklas - Maximilian <3 säger:
Nej :P

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Otur :P

"Jag älskar dig"
"Hjälp vad du skräms!" Pep Maximilian till när hans pojkvän viskade tre små ord i hans öra. Det var inte hans mening att skrika, men vad skulle han ha gjort? Han blev rädd.
"Jag trodde du var på mitt rum" Sade han efter ett tag och lutade huvudet mot Nicklas bröst, som hade sina armar runt Maxens axlar och händerna på magen.
"Jag ville vara med dig" Han vände sig om och såg upp i Nicklas ansikte och deras läppar möttes i en försiktig kyss. Det var som om de var gjorda av det sköraste glaset och kunde gå sönder av det minsta lilla.
"Jag älskar dig" Upprepade Nicklas och den här gången blev inte Maximilian rädd, utan nu lade han sina armar om Nicklas hals och kramade om honom hårt. Ville aldrig släppa taget.

"Inte för att jag vill störa men vad gör ni på mitt rum egentligen?" Pojkarna såg upp och tittade på killen i dörröppningen som stod och flinade. De tittade på varandra och ryckte båda två på axlarna, fortfarande med en arm om varandra.
"Jo det var så här att vi fick ett akutanfall över att vara på ditt rum och smarta som vi är tog vi chansen då du inte var hemma" Sade Maximilian och hans bror skakade flinande på huvudet.
"Det låter ju troligt, men nu får ni allt pysa härifrån" Glatt leendes gjorde de som Elias sade men när de kom fram till dörren så sade han:
"Max, kan jag få prata med dig?" Maxie nickade till Nicklas som uppfattade att han skulle gå in till Maximilians rum och vänta där, vilket Maxen också menade.
"Vad är det?" Hans röst lät varken orolig eller irriterad, bara glad på något vis.
"Det syns verkligen att du mår bra i hans närhet. Jag trodde inte på det först när mamma sa det till mig, men nu gör jag det. Jag ville bara säga det" När Elias hade avslutat meningen kunde inte Maximilian låta bli att le. Det var just nu som han fattade att han hade en bror som brydde sig om honom, en låtsas bror visserliggen, men ändå bror.
"Tack. Det betyder faktiskt att du sa det"
"Det är för att det är sant, men nu får du gå in till din älskade pojkvän om du inte vill att han ska dö av längtan" Flinande gick han ut ur rummet och tänkte på vad Elias sagt och kom faktiskt fram till att det stämmde så otroligt bra. Nicklas var den som gjorde honom glad. Nicklas var hans liv.

"Vad ville Elias?" Det var det första som Nicklas sade när han klev in till sitt rum. De rum där allting för bara några veckor sedan varit alldeles svart. De rum som hade fått in lite gröna och gula saker och de rum som nu innehöll det bästa som fanns i hela denna värld, Nicklas Eklund.
"Typ ingenting egentligen..." Varför han inte sade precis det som hans bror hade sagt till sin pojkvän, visste han inte. Kanske var det för att vissa saker säger man inte till någon annan. De ska stanna kvar inom en själv.
"Okej" Han lyssnade noga för att försäkra sig om att inte Nickas hade blivit sårad, men till sin lättna hittade han ingenting som tydde på det. Så antigen var han världens bästa på att dölja saker och ting eller så blev han helt enkelt inte ett dugg sårad.

Mr. Elias Knut Adam Johannes Ericsson or just Elias säger:
Min mor bad mig att säga till er två att det är mat, så avbryt allting som ni håller på med, inga detaljer tack, och gå ner och ät en ljuvlig middag som kära Karin Ericsson har tillagat just för er. :D

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Du kunde inte gå och säga det till oss, utan du var tvungen att använda din älskade dator?

Mr. Elias Knut Adam Johannes Ericsson or just Elias säger:
Japp, för det är så mycket jobbigare att gå. Det är ju hela fem meter, så vad tror du om mig? Att jag är värsta sportnörden som din pojkvän? Nej du, jag trivs bäst (i öppna landskap) här inne med min, som du själv sa, älskade dator.

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Du kunde ju ha ropat? :P

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Du måste vara otroligt lat, men hur fan i helvete vet du att jag är en sportnörd? :P /Nicklas

Mr. Elias Knut Adam Johannes Ericsson or just Elias säger:
Nej, det förstör halsen :D :P

Mr. Elias Knut Adam Johannes Ericsson or just Elias säger:
Jag lovar att jag vet massvis med saker om dig och jag håller på att bli galen på det.

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Jaha, men hur då?

Mr. Elias Knut Adam Johannes Ericsson or just Elias säger:
Jag bor i samma hus som din pojkvän och ända sedan ni bestämde er för att du skulle komma hit, för ovanligheternas skull, så har hans munn pratat om dig oavbrutet. Och innan hade han knappt sagt ett ord till mig, så du måste vara bättre än läkerol, you know "Makes people talk" :D

Maximilian - Jag tycker om dig (: säger:
Hahahahaha :D :P

"Är det sant?" Nicklas Nicklas log när han såg hur en svag rodnad spred sig över Maximilians kinder. Han var bara för söt ibland. Tänk om han inte hade träffat Maxen, vad skulle han ha gjort då? Förmodligen föortsatt med sitt vanliga trista och meningslösa liv.
"Jag älskar dig, Nicklas. Det gör jag vekligen. Om du skulle lämna mig så skulle jag inte klara av det. Du är mitt allt" han blev rörd av Maxies ord. de gjorde faktiskt ont. Han ville inte att hans bästa vän och pojkvän skulle behöva oroa sig för att han skulle lämna honom. Det skulle han aldrig göra.
"Jag kommer aldrig älska dig, för du är bäst" En lång, djup och kärleksfull kyss.

Ännu en gång, men massa förlåt. Men nu när ni l'äst klart så vill jag ha en kommentar, för det är pågrund av dem osm jag har fortsatt med denna novell (:
tack för att ni finns, alla underbara dikterianer :)

<3Emelie

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.9)
Andastyst - 19 okt 09 - 22:23- Betyg:
Åååh. Okej, nu fattar jag det där med nu-tiden i förra kapitlet.
Men fjusgerfvbiuefdhlsiunhvfdlvuhx vad söta de är!!! Nu väntar jag
bara på att något hemskt ska hända, för det måste det ju antagligen
göra med tanke på att Maxiie verkade alldeles självmordsbenägen i
första kapitlet. Om de inte får ihop det i slutet så kommer jag typ
sitta och stirra på skärmen tills du lägger upp en ny del där de lever
lyckliga i alla sina dar. Eller något. Aja, varför sitter jag här och
kommenterar när det finns fler delar att läsa?! Så, hej så länge och
tack än en gång för denna underbara novell. <3
viunderregnmoln - 15 mar 09 - 21:34- Betyg:
kärlek
SannaCarlssson - 6 mar 09 - 19:28- Betyg:
super!
lona_skriva400 - 11 sep 08 - 06:44
jätte bra
eddra - 2 aug 08 - 18:25
Über bra :D :D
xxzxczx - 30 jul 08 - 20:18- Betyg:
Och det fick mig att tänka *spam* jag älskar det namnet.. maximilian. svårt att skriva, men mums<3 lyckonicke!
LisaHoglund - 15 jun 08 - 17:10- Betyg:
Först fattade jag inte riktigt heller, men sen läste jag förklaringen och då klarnade det :D Det är hur bra som helst, precis som vanligt! Och det där med Läckerol var roligt, det håller jag med om :D<3
Tiggarflikkan - 3 jun 08 - 16:16
Det är verkligen konstigt att jag missat att denna fantastiska ''novell'' äntligen har kommit ut... Och det var tur att du gav en förklaring på varför det var en sån stor skillnad på den första och denna del, min hjärna var totalförvirrad! XD
sandruskapuska - 30 maj 08 - 04:10- Betyg:
jättebra. läkerorlen var ju klockren. men fattar inte så mkt, aJa <3
Jessica95 - 26 maj 08 - 19:25- Betyg:
gud va bra
Lovely__ - 26 maj 08 - 19:22
Aha, då fattar jag:) det var bra att du förklarade det, men nu blir jag ju ÄNNU mer nyfiken på vad det var som gjorde dem ovänner.. men skriv mer!!
Mp3 - 24 maj 08 - 19:51
Lovely__ och alla andra; den förtsa delen står skriven i nu-tid i fall det är ångon som märkt det och dom här delarna kommer att stå i då-tid, för attdetta är fortsättningen på en konversation på msn och innan första kapitlet av thanks for the memories. Händer ni med?

"en konversation på msn"--Kapitel 2, hur många det nu blir av thanks for the memories--kapitel 1 av thanks for the memories.

Kapitel 1 är alltså slutet kan man säga, men det kommer gietvis en eller två delar EFTER det kapitelt så ni får veta hur det slutan, men först ska alla dom här skrivas. Förstår ni? Hoppas att det inte blev llt för krångligt. men jag tackar och bockar för alla fina kommentarer osm gör så att denna novell överlever :)

<3
/Emelie
Lovely__ - 24 maj 08 - 17:55
alltså, den är bra skriven..
men jag fattar ingenting med tanke på att förra delen slutade med att en av dem skulle ta självmord. Maxen om jag inte minns fel?
Vad hände med det? du har ju hoppat hur mkt som helst och nu är de vänner helt plötsligt, och vad var det som hade hänt som tydligen hade splittrat dem i förra delen?
En tillbakablick skulle jag jättegärna ha, för nu så tycker jag inte detta alls blev bra när det blev ett sånt här hopp..
annars gillar jag den här:)
NeMriA - 24 maj 08 - 17:54- Betyg:
asså gud va bra den är!!! MAAAA mer mer!
Summerlover - 24 maj 08 - 14:29- Betyg:
Grymt bra! du får INTE sluta! denna är ju så jävla bra.
du äger på att skriva. nu väntar jag redan på nästa
_NotAnAngel_ - 24 maj 08 - 11:27- Betyg:
Den var aschabraw ändååw:P Glömde förresten att poängge denx'D
Mp3 - 24 maj 08 - 11:21
Alla dikterianer: Ju jjuste ja.Detta ska egentligen vara del 2. Men jag orkar inte ändåa xD Och deet är Maximilian som är bror med Elias, eller ja låtsasbror men sak samma :P
Tack för kommentarerna <3
_NotAnAngel_ - 24 maj 08 - 11:18
HAHA:D JAg förlåter dej, för denna var verkligen bra:'3 Märks på mej att jag saknat den. Tack så mkt för en ny del:''3
En fråga, min hjärna är totaldöd, vem var bror med Elias?^^
EnJulia - 24 maj 08 - 07:16- Betyg:
håller med lost-inside om läkerol saken.
hahhahahahhahahhahahah xD
och jag ääääääälskar denna , men asså .. på den förra delen du skrev, då har jag för mej att det var del 1 ..
eller är jag dum i huvet och den förra var prolog ??
bara undrade det , aja , iaf så är denna skeeeeeeeeeeeeta bra!
jag vill ha mer mer mer mer mer mer mer mer mer! <33333333333333333333
wtb483 - 23 maj 08 - 21:25
*trogen läsare*
skitbra !! :D
Mangasagan - 23 maj 08 - 18:57- Betyg:
Åhh! Så grymt kawaii!!<3<3<3<3 Älskar den här! Har längtat efter den här delen! ^^<3<3
Mera!!<33<3<3 :D
IrMiS - 23 maj 08 - 18:27- Betyg:
Åhhh!!!!!!
Jag älskar det massa!!!!!
Det är så bra =)
Jätte, jätte, jätte bra!!
Nej förresten,
det är underbart!!!!
Vill höra mer genast,
för jag älskar det massor!!!
//irmis
Alexiz93 - 23 maj 08 - 18:14
jättebra:)

Skriven av
Mp3
23 maj 08 - 18:04
(Har blivit läst 387 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord