För varje ny han |
tidsförlopp som saknar rörelseschema.
vi har tappat kontroll och reson.
ingenting vi sa
slog mot verksamhetens väggar.
handfallenhet och apati.
runt krönet kanske nästa prins väntar
med sin vita häst och sina inövade repliker,
redo att rida oss mot solen
med sitt blänkade svärd i sin hand.
ett svärd som aldrig dräpt annat än hopp.
och vi bad om förlåtelse för saker han gjort,
för saker han band vid våra hjärtan
med förklaringen att det var allt vi ägde.
alltid en ny han
som släckte alla lampor han fann
som lovade världen med falsk tunga
som smekte våra kinder med skrämmande övertygelse.
och vi bad om förlåtelse.
om och om igen.
för att våra ögon inte såg
för att våra öron inte hörde.
runt krönet kanske det väntar en ny besvikelse
kan vi låta bli att titta dit
kan vi låta bli att riva upp såren vi tvättat rena
kan vi ge oss själva något att hålla tätt intill vårt bröst
utan att riskera att lungorna slits bort tillsammans med honom.
vi glömmer för lätt
hur det förflutna begav sig
050404
|
|
|
|
