Vid dammen den dagen. |
Nära sydvästra kajen
Ett avstamp i avgrunden
mot nya avseenden
för enskild individ.
Lämnad för att egna ben
ska hålla för att stå på,
fatta grepp om omvärlden
i sin helhet, barndom,
uppväxt,
upplevelser,
intryck
--och- -
lärdomar.
Allt ska ta sin fattning
i form över en natt, en dag.
Där en förlorad kvinna står,
Speglar sig i dammen
ser en disträ bild av sitt
ansikte
speglar någon sorts av oval,
ovanligt suddig bild.
Rätt sann om man frågar henne själv
Bäst betyg i klassen,
duktig på det mesta,
avundsjukan hade kokat bland de övriga
många som kunde säga mycket gott
de målade upp en bild,
klar som kristall.
Vid dammen denna dag
hon nu för första gången
såg sig själv,
som hon alltid sett sig själv,
med självsäkerhet, oviktig
utan någon som helst
vilja att skapa.
Bäst i klassen
dock ett minne blott.
|
|
|
|