På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Min brors vän är snygg

Ja, jag vet. Jag skriver nya noveller hela tiden! Men jag kan inte hjälpa det (a) Det vara liksom dyker upp en idé i huvudet, och rinner ner i mina fingrar :p
Iaf, den här delen blev ganska lång, och jag hoppas ni orkar läsa hela :) Har redan skrivit fyra delar som jag har sparat på datorn, kommer att lägga ut dem men jämna mellanrum :p Fast ikväll ska jag på fest så det kommer nog inte idag :) Det beror på hur många kommentarer jag får.
Hoppas ni gillar den, och kommentarerna uppskattas :)

Jag vaknade av att någon lätt skakade min axel. Jag öppnade ögonen och tittade mig omkring. Min sittgranne, en medelålderskvinna, log mot mig.
- Vi har landat nu, sa hon.
Jag kände hur rodnaden spred sig i ansiktet. Gud så pinsamt att bli väckt av henne ...
- Okej, sa jag och samlade ihop mina saker. Kvinnan hjälpte sin egen familj att samla ihop deras saker. Hon hade en flicka och en pojke, kanske runt fem och sju år gamla. Jag kunde inte låta bli att titta på dem. De verkade så lyckliga, som min familj en gång hade varit.
Jag minns fortfarande hur ledsen jag hade blivit när jag fick höra att mamma och pappa skulle skiljas. Det var som om en bit av mitt hjärta dog, en bit av mig dog. Jag kunde sitta inne på mitt rum och gråta flera nätter i sträck.
Inte nog med att pappa skulle flytta, min storebror skulle med honom. Även fast vi inte kom så bra överrens med varandra, älskade jag honom väldigt mycket. Avskedet hade varit smärtsamt. De skulle ju trots allt flytta flera hundra mil från mig.
Jag väcktes ur mina tankar. Kvinnan tittade undrande på mig.
- Va sa du? frågade jag generat. Jag tänkte visst på annat ...
Kvinnan log ett snällt leende.
- Vill du ha hjälp med något? Jag ser att du reser ensam.
Jag drog ett lättat andetag. Precis vad jag behövde. Jag kände mig endå så vilsen och rädd på flygplanet, och på flygplatsen. Speciellt när jag var ensam.
- Tack, gärna, sa jag artigt. Det hade jag lärt mig av min mamma.
Hon var väldigt noga med att man skulle vara ... perfekt. Det var väl därför pappa ville lämna henne. Hon var väl helt enkelt för tjatig om allt. Jag förstod pappa. Det var ibland väldigt jobbigt att leva med mamma, men jag var van vid det här laget.
Jag följde med kvinnan och hennes familj ut ur planet och in till den stora flygplatsbyggnaden. Om det inte vore för kvinnan, hade jag nog tappat bort mig här.
- Är det någon som väntar på dig här? frågade kvinnan av mig medan vi väntade på att vårt bagage skulle komma.
- Ja, sa jag. Min pappa och bror hoppas jag.
Pappa och min bror, James, var inte speciellt kända för att vara i tid någonstans. Ialla fall var det så sedan vi senast sågs. Det var för evigheter sedan.
Till en början när pappa och James precis hade flyttat, hade jag hälsat på dem på varje lov. Det var när jag var sju år. Men ju äldre jag blev, desto mera sällan träffade jag dem. Senast var nog för två år sedan. Om det inte vore för telefonen hade jag nog inte kunnat minnas någon av deras röster.
Undrar hur James såg ut nu. Han var 17, två år äldre än mig, och senast jag såg honom var när han var 15. Då såg han fortfarande lite nördig ut. Han var inte så känd för att klä sig rätt. Hade han tagit sitt sunda förnuft till fånga nu och bättrat på sig?
Pappa däremot. Hade han fått skägg? Han skämtade ibland i telefon om att han skulle odla skägg. Jag hoppades att han inte hade gjort det. Det skulle inte klä honom precis.
Bagaget kom, och kvinnan hjälpte mig ut till "väntesalen" där pappa förmodligen borde vara. Jag fick panik till en början när jag inte fick syn på honom.
- Är dom här? frågade kvinnan. Jag vill inte lämna dig ensam förren jag vet att du hamnar i trygga händer.
Jag bet mig i läppen och tittade runt bland folkmassan.
- Jag kan inte se ... Nej, vänta! Där är de!
Jag fick syn på pappas bruna kalufs som började bli lite grå. Det kunde inte vara någon annan än han.
- Tack så hemskt mycket för hjälpen, sa jag och log mot henne. Hon besvarade leendet.
- Det var så lite så, sa hon. Hejdå!
Jag vinkade åt henne och hennes barn när de försvann bland folkmassan. Jag tänkte jag skulle smyga på pappa, men han såg mig, tyvärr.
- Hej mitt smultron! sa han och öppnade sig stora famn så jag kunde krypa in dit. Precis som jag gjorde när jag var liten.
Jag lät honom krama mig en lång stund, medan jag drog in doften av hans rakvatten. Gud vad jag hade saknat honom.
- Hej pappa, sa jag och drog mig undan från hans famn. Var är James?
- Han stannade hemma, sa pappa och ryckte på axlarna. Jag gillade inte att han skulle ha en kompis hos sig idag, men de ska tydligen planera någon välkomstfest åt dig.
Jag gav pappa en undrande blick.
- Välkomsfest?
Han nickade och gav mig en allvarlig blick.
- Säg inte att jag har sagt något.
Jag suckade och log mot pappa. Han gav mig en retsam blick och tog mitt bagage.
- Jösses, har du hela huset med dig eller? frågade han och låtsades se plågad ut av den tunga väskan.
- Ha ha, väldigt kul, sa jag och dunkade honom i armen. Vi gick ut till hans jeep, kastade in mitt bagage i bagageluckan och hoppade in i bilen.
- Så ... sa pappa medan han körde ut från flygplatsens parkering och ut på vägen. Hur går det med killarna?
Han log retsamt mot mig och jag suckade.
- Strålande! sade jag ironiskt. Jag har en ny kille varje vecka. Och självklart är det ju bara sex jag är ute efter.
Ja, pappas och min humor är torr, jag vet. Men vi har alltid varit såna. Jag antar att jag och pappa är mest lika varandra, men jag skulle inte säga att James liknar mamma heller. Ingen av oss liknar henne direkt. Förutom att jag har fått hennes kopparbruna hår, hennes blåa ögon och hennes slanka figur. Folk brukar också säga att vi har samma näsa.
James har också fått mammas kopparbruna hår och hennes blåa ögon, men han liknar mera pappa i överlag.
Vi kom fram till deras hus och pappa parkerade direkt i garaget. Jag öppnade bildörren och väntade på pappa som bar på mitt bagage.
- Här har du nycklarna, Joan, sa han och räckte mig en liten nyckelknippa med två nycklar i. Den ena var tydligen till jeepen. Jag satte nyckeln i nyckelhålet, vred om och öppnade dörren.
Jag såg inga tecken på en välkomsfest, men jag sparkade av mig skorna och rusade in i vardagsrummet. Inte en endaste själ.
- Du sa att dom planerade en välkomsfest, gnällde jag till pappa.
Han ryckte på axlarna.
- Kanske dom planerar att hålla det senare i veckan, sa han och gick före upp i trappan. Jag följde efter honom och gick in till rummet som alltid har varit mitt så länge jag bodde där. Allt gick i vitt, utom växterna som var gröna, sängtäcket som var ljusblått, några tavlor och den stora, gamla garderoben som var brun. Jag gillade rummet, ialla fall så länge som jag brukade vara där.
- Var är James? frågade jag av pappa som ställde ner mitt bagage på golvet.
- På sitt rum med sin vän, antar jag, sa pappa. Gå ner till köket du bara och duka fram på bordet, maten är klar för servering.
- Bra, för jag är utsvulten.
Jag gick nerför trapporna och ut till köket. Jag hade lite svårt att hitta glasen, talrikarna och besticken. Det var ju trots allt två år sen. Men till slut hade jag lagt allt på sin plats. Jag visste inte om James kompis skulle äta också, men jag lade fram en talrik åt honom.
Jag hörde pappa knacka på James dörr där uppe.
- Vill ni ha mat killar? Den är snart klar. Och James, ska du inte hälsa på din syster?
Jag smög fram till trappan för att se om jag kunde höra när James svarade.
- Mm, vi kommer snart, mumlade han från sitt rum. Jag smög tillbaka till köket, och väntade på pappa som kom nerför trappan.
- Jag har lasagne i ugnen, sa han när han kom in till köket.
- Jag visste inte att du kunde laga lasagne, pappa, sa jag och log mot honom. Han höjde på bröstkorgen och log ett stolt leende.
- Jag kan ju allt, minns du inte det?
Jag skrattade lätt åt honom.
- Inte vad jag minns. Senast jag var hit brände du ju fast spagettin i kastrullen. Ja, och korven som du nästan brände upp på grillen. Och den där sura mjölken du hade lagt fram som förorsakade att alla fick magsjuka.
Jag log retsamt, och pappa gav mig en sur blick.
- Påminn mig inte, jag försöker så gott jag kan.
Jag log åt honom och satte mig ner vid bordet på min vanliga plats jag alltid hade suttit på. Pappa tog fram lasagnen, som otroligt nog såg ganska god ut. Hoppas den också smakade gott.
- Killar! ropade pappa åt James och hans vän. Maten är serverad! Han satte sig ner vid bordet och hällde upp ett glas mjölk åt sig. Jag tog glaset, gick fram till kranen och fyllde det med vatten. Jag brukade inte dricka mjölk värst ofta, bara ibland. Men idag kände jag inte för det.
- Ja, vi kommer! svarade James uppifrån och en dörr öppnades.
- Du kommer få en chock, sa pappa och log mot mig. James har blivit värsta snyggingen.
Jag skrattade tyst.
- Du skämtar? Senast jag såg honom verkade han vara blind för kläder och mode.
Men pappa hade rätt. När James dök upp i köksdörren satte jag nästan vattnet i halsen. Han hade verkligen blivit snygg! Om han inte hade varit min bror ... Ja, jag skulle ha fallit pladask för honom.
Han hade på sig en tajt, grå t-shirt med texten "Look out for Mr. Sexy" på och mörka jeans som satt perfekt på hans ben. Hans bruna hår var upplagt i gelé och hans muskler syntes tydligt på hans armar när han spände dem. När hade han börjat tränat?
- Hej syrran, sa han och log. Länge sen sist.
Jag stirrade på honom, och pappa bara skrattade.
- James! sa jag och rusade upp från stolen och sprang rakt in i hans famn. Medan jag ändå kramade honom, passade jag på att dra in doften av hans rakvatten. Jag skulle tro att det var David Beckhams senaste doft. Ialla fall luktade det underbart.
- Vad har hänt med d..? frågade jag men avslutade inte ordet "dig". För bakom James stod hans vän, och han log mot mig. Bara leendet fick mina ben att bli som spagetti. Det var den snyggaste killen jag någonsin sett! Ja, snyggare än James.
Han hade blont, tjockt hår som han hade rufsat till med lite gelé. Hans djupblåa ögon glittrade av vänlighet, hans käkben var manliga. Dessutom verkade han också ha koll på modet, som James. Han hade en snygg märkeströja på sig och caprijeans som slutade en bit under knäna så man kunde se hans vältränade ben. Han var så jävla sexig.
- Hallå, Joan?
James skrattande fick mig att vakna ur förtrollningen. Jag drog mig ur hans kram och log generat mot honom.
- Du har ... förändrats, fick jag fram.
Han log.
- Det har du också. Säg mig, har du en svans av killar efter dig?
Jag skrattade nervöst och kastade en blick på James vän. Han log, fortfarande.
- Skojar du? De har till och med bilder av mig på sina väggar i deras rum, sa jag och log skämtsamt. Jag passade på att se extra flirtig ut, men inte så att det skulle märkas alltför tydligt.
James log och vände sig till sin kompis.
- Låt mig få presentera Danny, sa han.
Jag mötte Dannys blick som log varmt mot mig. Han räckte fram en hand, och jag lade skakande dit min egen. Hans hand var varm och mjuk och fick mig nästan att svimma.
- Hej, sa han med en underbar röst. Jag log tillbaka.
- Hej.
Förtrollingen bröts när pappa harklade sig bakom oss.
- Maten skriker efter er, skrockade han. Jag himlade med ögonen och satte mig ner på min vanliga plats.
Jag sneglade på Danny när han drog ut stolen för att sätta sig ner vid bordet. (Bredvid mig dessutom! Eller, stolen närmast mig, vilket var typ någon meters mellanrum, eftersom bordet var runt.) Man kunde tydligt se konturerna av hans vältränade muskler under hans tröja. Hjärtat bankade hårt i bröstet när våra blickar möttes. Jag vände bort blicken och tog lite lasagne åt mig. Jag var inte så hungrig, eftersom jag fick mat på flygplanet.
- Så, hur går det i skolan, Joan? frågade pappa och drack en klunk med mjölk. Jag grimaserade åt honom och sneglade snabbt på Danny. Han bredde smör på ett bröd, och märkte nog inte så mycket.
- Öhm ... Bra, väl, sa jag och tog en lite lasagne på gaffeln. Otroligt nog var det gott, men ganska varmt. Pappa hade lyckats.

.

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.9)

Beea96 - 1 jun 09 - 14:59

jag tror att jag läste den här för typ ett halvår sen, men jag ska läsa den igen:) den är bra!

BlackDream - 9 apr 09 - 13:41- Betyg:

Jättebra, ska läsa resten senare x)

DracoLove - 30 dec 08 - 16:00- Betyg:

Den här är jättebra och välskriven!! ^^
Känns som att läsa en bok, så bra skriver du !! ^^
Tack för läsningen ^^
// Polly

J_love - 22 jul 08 - 13:21- Betyg:

AAAAAAAAAAS bra!!! ;D
ska läsa dom andra delarna nu;P

Pumisa - 17 jun 08 - 09:11- Betyg:

skitbra :)

missyou - 31 maj 08 - 16:17- Betyg:

den dära James låter snygg;) danny oxå

xNOBODYWANTSMEx - 31 maj 08 - 08:33- Betyg:

Bra ;)

tofflan19 - 27 maj 08 - 16:20

Jättebra! Ska läsa de andra delarna också när jag har tid. Måste absolut få veta vad som händer!

HoneyForever - 27 maj 08 - 15:45

braa

missyou - 17 maj 08 - 16:12- Betyg:

asså fett bra du är!

499460 - 17 maj 08 - 16:06- Betyg:

Alltså fan du är helt otrolig, man kan tro att dt är värsta kända författaren som har skrivit! Sjukt bra! :D

sandruskapuska - 3 apr 08 - 19:06

Hm. en undran..

- Så ... sa pappa medan han körde ut från flygplatsens parkering och ut på vägen. Hur går det med killarna?
Alltså drar jag slutsatsen att det e en tjej

Och James, ska du inte hälsa på din syster? sa pappan till brorsan.

Den e en tjej det handlar om va?

Jag har en ny kille varje vecka.
samma sak igen

ärvt mammas slanka kropp - tjej

Pappan kallar han/hon för Johan

Anniee - 2 apr 08 - 18:19

verkar väldigt ok :)

MoUntiaNsTonE - 23 mar 08 - 20:42- Betyg:

Verkar bra!:P=)

Mp3 - 23 mar 08 - 12:27

Verkar kunna bli otroligt bra <3<3

Knipetimagen - 22 mar 08 - 22:10

Bra, fortsätt^^

prickigthallon - 22 mar 08 - 21:57- Betyg:

Jag tycker väldigt mycket om den :D
Det enda som stör mig lite är att hon sa att hon var utsvulten först, och sen att hon inte var så hungrig`:/

skaggnisse - 22 mar 08 - 21:15- Betyg:

Tror du att du kan skriva till mig när nästa del kommer ? (a)