Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Kärleksdikter

<,+3

Du vet väl att det var du som tog med mig halva mig när du försvann?
Du vet väl att det är du som är min första kärlek?
Du vet väl att jag aldrig kommer älska någon som dig igen?
men jag vet vad du tänkte & tyckte, hur kunde det bli så? Vad
hade jag gjort. Du vet väl att det var du som gjorde mig värdelös?
Du & jag var ju bästa vänner.
Det kommer aldrig att bli som förr, men man kan ju alltid försöka?
För mig var du hela min värld.
Det var bara dig jag ville leva med. Varför måste allt jämt falla?
Det känns typiskt. Som om allt dåligt bara händer mig.
Vet du att jag skulle göra allt för att få ha dig nära igen?
Sagan bara slutade ju, innan jag ens hann fatta att det var sant,…
Det var väl för bra för att sant. Inget så bra händer väl inte mig?
Men det gjorde det, och jag var lyckligast i världen.
Men allt bara rasade, själv stod jag kvar med bara minnen.
Av dig, av nått som var bra, av nått som var jätte bra, av nått som var det bästa jag har vart med om.
Vi har så många minnen, om du visste hur mycket jag gråter över dem.
Men jag gråter inte framför dig, för jag vet att det är svaghet i dina ögon.
Jag försöker glömma, jag säger att allt är OK.
Men jag kommer aldrig att glömma dig. Vem försöker jag lura?
Du var det bästa som hade hänt mig.
Jag kommer nog aldrig hitta någon som dig, men jag vet att jag måste gå.
Jag vill inte störa dig längre.
Det ända jag vill är att du ska vara lycklig.
Du vet väl att du är det ända jag ser när jag blundar?
Jag fattar inte att det slutade, det funkade ju så bra.
Vi hade så många möjligheter, så många vägar vi kunde tagit.
Men ändå så valde du vägen tillbaka.
Jag kan inte tro att det som jag trodde var lögner var sant.
Det finns så mycket jag skulle vilja säga,
du vet redan hur jag känner, att du var min värld.
Eller att du är min värld?
Det har ju faktiskt varit vi tidigare, du har väl inte glömt det?
Jag känner dig, mkt bättre än vad alla tror.
Jag vet ditt spel, jag vet dina tankar bara genom att titta på dig.
Det känns skönt att veta att jag en gång var en del av dig,
& du brydde dig faktiskt om mig.
Vad än alla säger, så vet jag att du gjorde det.
Jag känner dig, jag såg det, jag visste det.
Men nu är allt det över, jag har äntligen fattat, att mirakel inte varar länge.
Nu gåter jag över dig, som du än gång gjorde, men det var inte över mig.
Jag blandade ihop mina känslor med sanningen.
Jag ville inte se allt falsk & hemsk där bakom.
Bakom din mask av kärlek.
Men när du väl visade dig, krossade du mig.
Det kanske inte var meningen att det ska vara du & jag?
En gång trodde jag det.
Eller jag tror det fortfarande.
Men efter allt som har hänt, är det väl bara bäst att vi bara fortsäter som vänner ett tag?
Det kommer bli svårt & kännas konstigt.
Men jag vill försöka ändå. Du betyder för mycket, för att försvinna helt,
även om du blundade när du rasade mitt liv totalt.
Även om jag hela tiden försöker att bara vara din vän, så får jag känslor igen.
Jag kommer ihåg när du berättade allt för mig, varför är det inte så nu?
Men varför skulle jag ha nån chans?
Det är ju bara meningslöst att fortsätta så här;men när du går vidare kan du komma i håg mig då?komma ihåg mig & allt vi brukade va?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
BecLovesU
18 jan 08 - 23:09
(Har blivit läst 114 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord