4 - Hata är ett starkt ord [TH fic] |
Del fyra – Nya möten
(Bill)
- Killar… började Gustav. Vi vände oss allihop om och såg på honom där han satt, längst bak i bilen.
- Japp, Gustipusti, sa Tom glatt och log gulligt mot honom. Gustav log inte tillbaka.
- Jag… jag måste… Jag vill inte att ni följer med, stammade han fram. Jag såg på honom med stora ögon. Tom tappade hakan och Georg såg bara ut som vanligt.
- Meh, du kan ju inte ge mig falska förhoppningar, Gust! tjöt Tom.
- Tom, tyst, sa jag varnande och Tom tystnade direkt när han såg min sorgsna blick.
- Jag vill göra det här själv, sa Gustav.
- Är du helt säker på det Gustav? frågade jag. Han nickade.
- Jag tror att jag skulle gjort detsamma, sa Georg förstående. Gustav log tacksamt.
- Men hallå? Är det bara jag som fattar att vi faktiskt missar en chans att bo på ett slott!
- Herrgård, rättade Georg.
- Men samma sak! Kom igen… Gustav, Tom gav honom sina bästa hundögon, men Gustav vek bara av med blicken.
- Sluta Tom, jag kanske har en chokladboll gömd i fickan, hotade jag och det fick honom att se surt på mig istället för Gustav.
- Äh, Gust fattar att jag skämtar, eller hur? sa han och såg frågande på Gustav.
Bilen stannade innan Gustav hann svara och vi klev ut på uppfarten till en enorm vit herrgård. Huvudbyggnaden var stor och det fanns flera lite mindre, tillhörande hus.
- Jag… Vi måste träffas. De kanske är idioter och då kan ni räkna med att ha mig sovandes på soffan, skojade Gustav när han lyft ut sina väskor. Vi nickade.
- Visst, vi bor ju bara tjugo minuter bort, telefoner finns och… ja, vi kanske tittar förbi, sa Tom oskyldigt flinanades.
- Jag ringer er ikväll, sa Gustav och log, nästan lite stolt.
- Gör så Gusti, sa jag och la en hand på hans axel.
- I will, Bill, sa han. Jag himlade med ögonen. Han och hans rim.
En stund senare hade vi lämnat Gustav hos sin pappa. Jag hoppades verkligen att allt skulle gå bra för honom. Tom, jag och Georg satt ensamma i bilen på väg till hotellet vi skulle bo på. Kändes faktiskt konstigt att bara vara tre, det hade alltid varit vi fyra innan.
- Känns tomt utan Gustav, sa Tom som om han kunde läsa mina tankar. Jag och Georg nickade.
- Hoppas han får det bra i alla fall, sa Georg. Bilen stannade igen och släppte av oss utanför hotellet, jag hann med nöd och näppe få på mig solglasögonen, innan bildörrarna öppnades och kamerablixtarna haglade över oss. Jag log så vänligt jag kunde, skrev några autografer och tog mig fram mot dörrarna. Ville bort från fansen som skrek efter oss. Det gick en konstig och förvånad viskning bland fansen när de insåg att det bara var vi tre.
- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet, sa Tom tröstande åt fansen, han kunde tydligen inte låta bli. Men det fick dem att börja skrika igen.
Vi kom in, fick våra väskor uppburna och kom in på rummen. Vi hade tre rum i rad, och inget av dem var nummer 483. Tror att det var 127, 128 och 129, men är inte riktigt säker. Egentligen, vem orkar hålla koll på sånt?
Vi dunsade ner i soffan, slog på TVn och tog fram varsin cola, som snabbt var i Toms mage. Jag förstod inte hur han orkade alla, jag hade ju knappt smakat på min än.
- Tom, det där är min cola! tjöt jag när han svepte det sista ur min burk.
- Nein, nu är den min! sa han nöjt och flinade illvilligt mot mig.
- Du är ond Tom, sa jag.
- Och du är min lillebror!
- Tio minuter! Det är ingenting! Jag är inte alls mycket yngre än dig! protesterade jag. Men Tom vägrade lyssna. Jag suckade och tog fram en redbull istället. Den kunde jag åtminstone ha för mig själv.
(Sofia)
När planet landade var jag fortfarande irriterad på mamma och Jessi. Mamma hade inte pratat om något annat än hur otrevlig jag var nu för tiden och att jag verkligen borde skärpa till mig, och Jessi hade inte släppt att jag läst om Tokio Hotel.
- Men för guds skull Jessi, jag bläddrade förbi! Mer än så var det inte! sa jag trött när hon för hundrade gången tog upp det när vi satt i taxin på väg till min moster och hennes pojkvän.
- Du bläddrade inte förbi, jag såg på dig att du läste! protesterade Jessi.
- Där är det, nu ät vi framme tjejer! sa mamma entusiastiskt, och fick mig och Jessi att sträcka på halsarna. Framför oss var det en gigantisk vit herrgård, med stora svarta grindar och en allé som ledde fram till uppfarten. Runt om själva byggnaden fanns flera välskötta gräsmattor, och vid ena änden en liten damm där det simmade ankor. Gruset knastrade under bilens däck och visade tydligt på att gången var krattad.
- Gud vad lyxigt ställe! sa Jessi fascinerat. Jag nickade medhållande. Det var faktiskt stort. Overkligt stort.
Taxin stannade framför entrén och jag hoppade ur medan mamma betalade. Jag ställde ner min handväska på gruset och såg mig omkring. Det stod två bilar på uppfarten. En stor svart sak, som såg ut att rymma sex till sju personer, och den andra var en liten silvrig modell som såg dyr ut. Mer kan jag inte berätta. Jag suger på bilar.
- Ellen! Hördes plötsligt en röst. Jag snodde runt och såg hur en smal, mycket smal, kvinna, med färgat blont hår och stilren klädstil kramade om min mamma.
- Anna, det var så länge sen! sa mamma och kramade tillbaka sin syster. De stod och pratade om vilken skam det var att de inte hade träffats på sexton år.
- Förstår du? Sexton år är en evighet! sa Anna.
- Ja, jag förstår inte hur det kunnat bli såhär! sa mamma och de kramades igen. Jag kvävde en suck.
Kom på något eget, tänkte jag irriterat.
- Och lilla Jessica, dig har jag aldrig träffat. Anna heter jag, sa Anna med tillgjord bebisröst när hon pratade med Jessi som såg helt nollställd ut.
- Jessi heter jag, sa Jessi djärvt och sträckte fram handen. Anna fnittrade högt innan hon kramade om Jessi och gav henne tre kyssar på kinderna.
- Och Sofia, gud så stor du har blivit!
- Ja, jag är sexton, muttrade jag irriterat.
- Och så vacker! Så vacker… kvittrade hon vidare och verkade inte ha hört mig.
Jag tyckte inte om att stå och bli berömd av Anna. Det var något med henne jag inte gillade.
- Men kom, kom! Ni måste träffa alla! tjatade Anna och drog med oss in i huset, eller snarare slottet.
- Ni kan ställa ifrån er väskorna i hallen, sa Anna. Jag släppte min resväska så att den landade på golvet med en hög duns. Mamma gav mig en ogillande blick.
- Vad? fräste jag åt henne. En man dök plötsligt upp i dörröppningen och log trevligt mot oss. Han hade brunt hår och blå ögon, han bar shorts och en rutig tröja. Såg helt okej ut, men utstrålade glädje och någon slags familje känsla.
- Hej, du måste vara Ellen, sa han till mamma på engelska med en så kraftig fransk accent att jag inte kunde låta bli att skratta till.
- Sofia! Snäste mamma.
- Man vad? sa jag irriterat och himlade med ögonen. Anna verkade märka att ett gräl var på väg att bryta ut och log osäkert mot oss.
Innan någon hann säga något mer, dök ännu en person upp. Någon som inte ens mamma verkade veta vem det var, i alla fall inte av att döma på hennes förvånade min.
Killen var ung, kanske i tjugo års åldern, och hade en svart keps på mig. Han hade tjocka fyrkantiga glasögon, en vit t-shirt och ett par svarta shorts. Han såg osäkert på oss och verkade inte ha en aning om vilka vi var.
- Åh, ja visst. Det här är Gustav, min son, sa André och såg stolt på killen. Jag studerade honom noga. Han såg helt okej ut, normal liksom. Lite sött nollställd, men de där glasögonen var liite för tjocka. Samtidigt tyckte jag att han verkade obehagligt välbekant.
- Men… Jag visste inte att ni hade två… sa Mamma förvirrat.
- Åh nej, nej. Gustav är inte min, förklarade Anna.
- Nähä? Mamma såg om möjligt ännu mer förvirrad ut.
- Det är en lång historia, men Gustav kom hit från tyskland i morse, sa Anna.
Gustav kom fram och skakade hand med oss alla tre. Jessi verkade måttligt intresserad, men jag kunde inte låta bli att studera honom lite extra, fast väldigt diskret förstås.
Resten av dagen var rätt tråkig. Han Gustav försvann snart igen, han skulle tydligen ringa några kompisar. Anna och André visade oss runt i huset som var så stort att jag var säker på att jag skulle gå vilse. Vaknade jag mitt i natten för att gå på toa, skulle jag väl inte bli hittad förrän efter flera dagar.
Huset verkade inte bestå av något annat än dörrar, och jag var inte riktigt säker på om jag gillade det.
Hur motvilligt det än var, så hade jag kommit fram till att jag tyckte om André. Han var snäll och trevlig, och social, trots att vi inte kände varandra.
Jag satt på rummet jag blivit tilldelad.
- Tyvärr har vi inte så gott om sovrum, så Sofia blir tvungen att ta ett av gästrummen, hade Anna sagt vid middagen.
Sovrum, gästrum? Same shit, tänkte jag och fortsatte klottra i mitt block jag hade i knät. Plötsligt hördes dämpade dunkanden. Först trodde jag att det var mitt hjärta som börjat slå onormalt hårt, men när jag kände att min puls inte stämde med dunkandena, så reste jag mig upp.
Jag smög fram till dörren, och hade för tillfället glömt bort att jag bara hade på mig mjukisbyxor och en för stor tröja. Jag gläntade på dörren och dunket blev högre. Det lät nästan som trummor.
Jag smög ut i korridoren som var full av vita dörrar, och följde ljudet.
Dunkandet blev högre utanför en dörr i andra änden av korridoren. Jag pressade örat mot den.
Dunk, dunk… dunk dunk dunk…
Jo, det var någon som spelade trummor. Det var inte Anna, det var jag säker på. Kunde det vara André…
Dörren for upp och jag föll baklänges ner på rumpan.
- Aj! tjöt jag och såg upp på den som öppnat dörren. Det var Gustav.
- Oj, förlåt, hur gick det? frågade han och höll fram en hand. Jag tog den inte utan reste mig upp själv.
- Det gick bra, tack, fräste jag ilsket.
- Sofia hette du va? frågade Gustav efter att ha kollat på mig ett tag. Jag nickade surt och stoppade händerna i fickorna.
- Ja, sa jag kort.
- Jag heter Gustav, sa han och höll fram handen igen.
- Vi har redan hälsat, sa jag och höjde ena ögonbrynet. Han nickade och drog långsamt till sig handen igen.
- Jo, det såklart, sa han. Vi stod mitt emot varandra och bara var tysta. Jag funderade på om jag skulle gå därifrån eller säga något, men han inte bestämma mig innan Gustav öppnade munnen igen.
- Lyssnade du på när jag spelade? frågade han. Jag skakade bestämt på huvudet, men ångrade mig när jag såg hans blick.
- Jo… mumlade jag.
- Kom, sa han och drog med mig in i rummet. Jag hade inte en chans att göra motstånd, och plötsligt satt jag där med trumstockarna i handen.
- Spela, sa han uppmuntrande.
- Jag?
- Ja, du. Ser du någon annan här eller? frågade han. Även om han nog menade det som ett skämt, kunde jag inte låta bli att bli lite förnärmad, så jag tog trumstockarna och slog hårt på ena trumman.
- Bra, men lite för hårt. Om du slår mjukare ska du se att det kommer bli mer…
- Jag kanske vill ha ett hårt ljud? fräste jag ilsket. Han flinade.
- Visst, sa han. Jag såg forskande på honom. Jag kunde inte mäta honom. Han var för ovanlig. De stora glasögonen störde mig, och jag reste mig hastigt upp.
- Hejdå, vi ses i morgon, sa jag innan jag försvann ut ur rummet. Orkade inte vara social. Jag ville vara arg och tjurig, så att jag kanske kunde få åka härifrån lite tidigare. Var jag för jävlig kanske mamma inte orkade med mig mer och satte mig på ett plan hem. Ändå stack det till lite vid tanken på att Gustav var kvar här, och jag kunde känna hans blick hänga i min nacke.
Usch, vart tar allt vägen? Känns som att jag inte riktigt får till det längre... jaja, får väl se hur det går. Nu har jag skrivit nog för idag tror jag. kanske skriver lite mer marodörerna, men jag borde göra spanskan... Hrm, får se. Men ja, nu har jag i alla fall hållit vad jag lovat. Dags för er att kommentera!
Kramar Jamie <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 2 dec 08 - 03:44- Betyg:  | | Hum, idiot hon e, Sj tkr jag att han e sötast utav alla i th, mest normalast med kanske^^<3 | | kaitox - 29 mar 08 - 16:59- Betyg: | | Jättebra | | Airya - 24 mar 08 - 12:37- Betyg: | men den var bra =D
"Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet, sa Tom tröstande åt fansen,"
Där kunde jag inte låta bli att flina, ^^ haha, men SKITBRA skrivet, lovet it <3 | | foreversacred - 21 mar 08 - 21:27 | | men shit va elak hon e...den e grym | | BlodRosen - 27 jan 08 - 21:02- Betyg: | | JÄTTE BRAAAAA!^^ | | eddra - 9 jan 08 - 18:13- Betyg: | | himligt bra! syns i nästa kommentar =D | | TokioHotelFreak - 28 dec 07 - 13:13 | | Men det var braa ^^ | | ThisIsJustMe - 10 dec 07 - 21:24- Betyg: | | gaaah!! så grymt btra!! det va ett tag sen jag va inne så har inte kunnat komentera men nu ska jag ta igen det!! XD | | Solstorm - 9 dec 07 - 18:12 | | jodå, du får visst till det, jätttebra till och med:D | | prickigthallon - 7 dec 07 - 23:43- Betyg: | Älskling, du får visst till det <33 (och det låter som om du snackar om ngt helt annat xD)
Men ändå, underbart bra del :* | | loppan24 - 7 dec 07 - 19:20- Betyg: | | fortsätt,, denna är sååå bra.. Mycket bättre än alla andra TH tror jag fsktiskt.. åhh snälla skriv mer så snart du kan!!! | | mikaelanystrom - 6 dec 07 - 18:12- Betyg: | | HAHA! läste kommentarerna du fått.. jag verkar inte vart ensam som började garva åt det '(A)! :D haha | | mikaelanystrom - 6 dec 07 - 18:10- Betyg: | "- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet, sa Tom tröstande åt fansen, han kunde tydligen inte låta bli."
You made my day haha!:D fan vad jag garva.. hur som helst.. skiiit braaa! MER!:D! | | Mangasagan - 6 dec 07 - 17:49- Betyg: | "Usch, vart tar allt vägen? Känns som att jag inte riktigt får till det längre..." Jag fattar inte vad du menar med det... Du är ju VÄRLDSBÄST!!
Du skriver som en ängel, så vad du menar med det kan jag bara inte förstå:P
Meeeeer:)
Me Love dina noveller<3 xD | | JennnyJ - 6 dec 07 - 16:22- Betyg: | haha märkte att alla tkte om meningen "- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet!", så jag tar en annan....'Usch, vart tar allt vägen? Känns som att jag inte riktigt får till det längre... '
MOHAHAHAHAHHAHA! Den värsta lögnen jag läst på länge, jag fattar inte hur du får till det!!!
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHA *vrider mig av skratt* HAHAHAHAHAHHAHAHAHA!
Som om du *HAHAHAHHAA* Julia *HAHAHAHAHAHHA* / *HAHAHAHAHAHA* James *HAHAHAHAHAHAHA* inte *MOHAHAHAHAHAAHA!* skulle *HAHAHAHAHAHA* 'kippar efter luft' *HAHAHAHAHAHAHAHA* få *HAHAHAHHAAHHAHAHA* till *HAHAHAHAHAHAHAHAHA* det *MOHAHAHAHAHAHHA* ! xD det roligaste jag har hört på länge, din humor e bäst ;) <3 Kram Jenny von J / Remi | | Mp3 - 6 dec 07 - 16:00- Betyg: | | Haha jätte jätte bra!! ÄLSKA!!!! fortästt nu!!! <3<3<3<3< | | JennnyJ - 6 dec 07 - 15:45- Betyg: | | GAH! :D ... nu MÅSTE jag plugga, men fortsätt! :D ... jag skänker dig en tanke lite då och då och jag ska försöka komma in på msn någon gång nu ikväll, puss /Remi <3 | | Maadelen3 - 6 dec 07 - 14:03- Betyg: | | YYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IEEEEEEEEEEEEEEEAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHH! :D haha, hade ju läst gode så mkt :D FYFAN VAD BITCHIG SOFIA ÄR! :@ (hej, bara för att jag smått ogillar namnet sofia xD) GUSTII IS MIIIIIIIIIIIIIIIIIIINE!! :D iaf enligt vissa! *spänna blicken i er* haha XD men skitabra :D men jaaa, nu måste jag plygga, har ju prov imorrn :'( ÖNSKA MIG LYCKA TILL ;D. men jaa XD "- I will, Bill!" och "- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet!" xD YAH KNOW I LOVE THEM! xD hahah :D jja, men bäst Jamiegymman :D kram<3 | | Lora - 6 dec 07 - 09:49 | "- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet, sa Tom tröstande åt fansen, han kunde tydligen inte låta bli."
UNDEBART!xDxD
vadå får inte till det? jamiegumms, du skriver underbart ju!!:D det är vändningar i historien hela tiden! precis som det ska vara...^^ | | M-424 - 6 dec 07 - 08:44- Betyg: | "- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet, sa Tom tröstande åt fansen, han kunde tydligen inte låta bli."
Trodde faktiskt att det var bara jag som garva åt det haha :D men jättebraaaa, vill ha en fortsättning :D
<333 | | MuppJenny - 6 dec 07 - 08:16- Betyg: | "- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet, sa Tom tröstande åt fansen, han kunde tydligen inte låta bli."
Hhahahaahahahahahah x'D Höll på att garva ihjäl mig!! Som vanligt jätte bra!! Och du får FAKTISKT till det!! Vill ha fortsättning nu,nu,nu!!!
kramisar/Jenny | | anchii - 6 dec 07 - 00:22- Betyg: | "- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet, sa Tom tröstande åt fansen, han kunde tydligen inte låta bli."
HAHAHAHAHAHAHAHAHAH, gud vad jag älskar din humor! xD
och nejnej, vart har du fått de där från, att du inte får
till det?! :| precis lika bra som alltid, och jag vill ha
meeeer! :'D | | FortessOfTears - 5 dec 07 - 23:16- Betyg: | Jodå, det är preciis lika bra som alltid ! :D
HAHHAHA, tilllåt mig att skratta xD
"- Gustav är inte död, han har bara fått en chokladboll i nyllet"
Shit vad jag flabbade, jag kanske till och med väckte min morsa :)
UNDERBART ! <33 |
|
|
|
