Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

"Horan" Del 5.

Ni får gärna kommentera mina noveller .
Jag vet inte hur många delar det ska bli ha "Horan"


Nästa dag steg jag upp som vanligt,tvättade ansiktet och klädde på mej ljusblåa tajta jeans och en vit urringad tröja.
Och så borstade jag håret och sminkade mej,jag åt frukost och försökte att verka glad och positiv.Som om ingenting hade hänt.
Jag tog min cykel och sade hej då och cyklade iväg,vägen var våt efter all regn och när bilarna körde så skävttade det vatten kring hjulen.
Malin var inte i skolan den dagen,hon hade feber.Jag gick till mitt skåp och såg genast att någon hade klottrat dit ännu en gång "Hora".Jag suckade och tog de böcker jag skulle ha till de tre första lektionerna,och gick sedan förbi alla i korridoren.
De stirrade på mej och viskade,men jag brydde mej inte om dem.Jag skulle visa mej stark.Fast jag helst av allt ville springa därifrån.
När kemiläraren kom så satte jag mej ner vid pupleten,det var så tomt när Malin var borta.Jag tog långsamt fram kemi boken och häftet och lyssnade på vad läraren berättade.
Plötsligt kom en lapp i huvudet på mej,det stod "På rasten,kom bakom skolan!!". Jag läste det två gånger och tittade sedan vem det kunde vara.
Viktor och hans kompisar satt alla och hånlog mot mej,jag suckade en lång och överdrivet hög suck medan jag slängde lappen i roskkorgen.Läraren märkte ingenting utan fortsatte bara att berätta om kemi.

När de tre första lektionerna hade varit,så blev det matrast.Jag satte mej ner vid ett bord och åt upp moset och korven,dom där coola pojkarna tittade på mej och sedan kom dom till mitt bord.
Jag reste mej upp men de grep tag i min arm och tvingade mej att sitta ner.
- Du fick väl lappen från Viktor,va?Frågade dom och kom nära mej,jag undvek deras blickar och nickade med huvudet.Sedan skakade jag av deras grepp och gick utan ett ord bort med tallriken,glaset och besticken.
Jag funderade om jag alls skulle gå och möta Viktor och hans gäng?Tänk om det bara blev värre,eller ville dom säga förlåt?Jag var nyfiken och bestämde mej för att möta dem.
Med ostadiga ben så gick jag till mötesplatsen,Viktor och de andra var redan där.De tryckte upp mej mot skolväggen och började taffsa på mej samtidigt som dom kallade mej hora.
Jag försökte komma loss men de slog mej i ansiktet och skrek att jag skulle hålla käften.Några flickor kom gåendes när de taffsade och de började skratta och ropade åt mej.
- Jasså,horan älskar att bli taffsad sådär! Och så sprang dom skrattandes iväg,jag kände hur det sved innanför ögonlocken och så med ett ryck slet jag mej från Viktor och de andra.
De tittade ilsket på mej,men samtidigt så njöt dom av att göra såhär mot mej.
- Ni är fan sjuka i huvudet!fattar ni det?!Lämna mej i frid för helvete!Skrek jag och stirrade på dom,dom skrattade men tystnade och så tittade dom på varandra före dom började springa mot mej.
Jag började snabbt springa bort från dom,jag sprang in i skolan uppför trapporna och sick sackade mellan några elever.
Men dom var snabba dom med,det tog inte länge förrän dom hann ikapp mej.
- Stanna då jävla hora!Du ska fan få!Skrek dom hotfullt och jag ökade ytterligare takten.Hjärtat skenade i halsgropen,jag såg flickornas toalettdörr och sprang snabbt in dit och låste.
Viktor och hans gäng slapp inte in,de bankade på dörren och ropade hora hela tiden.jag satte mej ner på golvet och drog efter andan flera gånger.Snart skulle det ringa in och dom skulle gå till sina klassrum.
Jag steg upp från golvet och tittade mej i spegeln.Mitt ansikte var alldeles blossande röd av att ha sprungit.Jag sköljde mitt ansikte med kallt vatten och suckade.

När det ringde in väntade jag två minuter och öppnade sedan toalettdörren.Ingen var där,alla hade gått till klassrummen.
Jag letade snabbt upp det klassrum jag skulle vara i och väntade i korridoren med resten av klassen.Viktor tittade ilsket på mej och mimade "du ska få,vänta bara".Jag undvek honom och tittade mest ner i golvet,och ibland på de andra som skrattade och viskade.
Det kändes som 100 år förrän läraren kom,han öppnade dörren och jag slank snabbt in i klassrummen.När Viktor gick om mej så slog han knytnäven hårt i pulpeten och jag tittade på honom med höjda ögonbryn.
- Viktor,slå inte sönder pulpeten!Sade läraren strängt och började skriva några engelska ord på tavlan.Jag klottrade ner orden i häftet medan jag höll ett öga på klockan så jag kunde springa så snabbt som möjligt när det ringde ut.
Och då efter 45 minuter så ringde det ut,jag sprang ut ur klassen och till skåpet mitt,tog mina böcker och sedan sprang jag vidare uppför trapporna till tredjevåning.Jag satte mej ner på en bänk och pustade ut,jag hatade verkligen av att hela tiden följas av Viktor och hans gäng.
- Nämen tjena horan.Sade tre av Viktors kompisar,jag tittade ner på golvet och låtsades inte höra dom.De satte sej brevid mej på bänken så nära de kunde,deras händer slingrade sej på mej och jag försökte kämpa emot.
- Sluta!Sade jag och reste mej uppfrån bänken,jag tittade ilsket på dem och gick till klassrumsdörren och satte mej på golvet.
De skrattade och skakade lätt ppå huvudet,och sedan gick de iväg.Jag andades lättat ut och vilade huvudet mot dörren.En pojke hade hört och sett vad dom hade gjort,han kom fram till mej och studerade mitt ansikte.
- Hej.Sade han och jag tittade in i hans blåa ögon.
- Hej.. Mumlade jag och trodde han skulle säga hora åt mej.Men istället satte han sej brevid mej.
- Varför gjorde dom så åt dej?Frågade han och tittade på mej,jag tittade snabbt på honom och mina kinder blev röda.
- Eh..jag vill inte prata om det just nu.Svarade jag och vände bort huvudet från honom.
Han satt kvar en stund och jag kände mej lite tryggare när han satt där,han reste sej upp när hans lärare kom och vinkade mot mej.Jag log och vinkade kort tillbaka.
Våran lärare kom och jag gick snabbt in i klassen denna gång också,jag undvek Viktors ilskna min och hotfulla ögon.Jag orkade inte bry mej.

Efter skoldagen när jag stod vid min cykel så kom Viktor och hans gäng.De tittade på mej och hånlog.
- Nämen är det inte den lilla sura horan.Sade dom och tog fast mej,jag började sprattla och kämpa för att komma loss,men de höll envist och hårt fast mej.
Även denna gång kom deras händer överallt på mej,jag slingrade mej och kämpade.De slog mej och det sved på kinden.
- Men sluta då! Skrek jag så högt det hördes,de skrattade men slutade inte.
- Men vad fan gör ni?Frågade en pojkröst bakom oss,de släppte mej och vände sej mot pojken.
Det var pojken som hade pratat med mej tidigare.
Viktor och hans gäng skrattade hånfullt mot pojken och gick närmare honom.
- De ska du skita i!Sade dom och spottade brevid hans fötter.
- Nej det ska jag inte.Sade han och så sparkade han dom på smalbenet och dunkade ihop deras huvuden.Han knuffade dom på marken och kom sedan fram till mej.
- Hur är det?Frågade han med vänlig röst,jag tittade förvånat på honom.
Han hade blont hår,blåa ögon och var bland de sötaste jag hade sett.
- Bra..tack.Sade jag och plockade upp min väska.
Viktor och hans gäng låg på marken och gnällde,de ropade svordomar åt pojken som hette Micke.
Micke följde med mej ända hem,och sedan bytte vi msn adresser.

Jag chattade med Micke senare på kvällen,och han ville att jag skulle gå och prata med skolkuratorn.
Men jag vågade inte det,tänk om det bara blev värre?Men han lovade att följa med mej,jag kände mej lite bättre av att veta det och svarade att jag skulle gå dit dagen därpå.
När han loggade ut så stängde jag datorn och lyssnade på min mp3,sedna gick jag till köket och gjorde en sockerkaka.
När Evelina kom hem tittade hon förvånat och glatt på mej.
- Då du har bakat!Sade hon och kramade mej,jag skrattade och gav en bit av kakan åt henne.
- Ååh,så gott!Sade hon och njöt.Jag log mot henne och lade min tallrik i handfatet.
- Jag diskar undan.Sade Evelina och började diska,jag tackade henne och satte mej på trappan en stund.

På kvällen var jag otroligt trött,men ändå glad av att jag hade träffat Micke.
Jag log när jag tänkte på honom,han var söt när han log.Och världens snällaste pojke.
Men så saknade jag Malin,hoppas hon var i skolan nästa dag.
Jag hade dåligt samvete av att inte ha berättat åt henne någonting,men jag skulle göra det.När jag hade fått tillräckligt med mod.
Jag kröp ner i sängen och gäspade,lade mp3 i öronen och somnade.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Sazze11 - 17 okt 07 - 16:01
men hallåå?
man måste ju tåla kritik, tkr jag.
Bra novell, men du skriver mkt om msn (:
LittleHoney - 17 okt 07 - 12:46
Om int ni gillar min novell,så sluta kritisera lr mobba den då.
Jag skriver som jag vill,och har dne fantasin jag vill!
orka trycka ner mej :S
Om int ni gillar den så stick.

Skriven av
LittleHoney
17 okt 07 - 12:34
(Har blivit läst 358 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord