Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Kär o galen [epilog]

EPILOG

Och, åh, vad lycklig jag var! När jag kom hem på kvällen, i Fredriks bylsiga underbara tröja fann jag pappa som vanligt vid köksbordet. Och som vanligt satt han bara och stirrade rakt fram. Jag kunde inte riktigt förstå vad som hade hänt med honom. Hur kunde jag vara så lycklig när han var så olycklig? Så jag satte mig framför honom, tittade länge in i hans gråa, uttryckslösa ögon och log lite.
- Jag älskar dig pappa, vet du det?
Och att se honom lysa upp, inifrån och ut, det var nästan (nästan) lika bra som att stå hångla med Fredrik i hans kök. Nästan.
Och så lätt det var. "Jag älskar dig." Nu hade jag sagt det till Fredrik och pappa på samma dag och det fanns fler som väntade på att få höra det. Så jag skyndade in i mitt rum med telefonen, slog snabbt Linas nummer. Hon svarade jäktat på andra signalen och hade tydligen bråttom ut.
- Men hur var det med Fredrik?
Jag skrattade.
- Vet du, jag är så jävla lycklig! Och jag älskar dig!

Och så lycklig jag var sen också! Jag ringde till och med till Linus, försökte förklara att jag var världens mest ruttna människa och att han förtjänade någon mycket bättre (fast då visste jag ju inte att denna “någon mycket bättre“ vad Lina). Jag fick förskräckligt dåligt samvete, för jag mindes hur han tagit med mig till pizzerian och vi hade skrattat åt tanten som kallat oss “ungar”. Om man kunde vara kär i flera personer samtidigt (kan man det?) hade jag med all säkerhet varit lite småförälskad i Linus också, fast det kunde ju inte mäta sig med vad jag kände för Fredrik. Och jag mindes hur försiktig och varsam han varit när vi hade haft sex hos honom, och hur jag somnat i hans säng, fast vi bäddat en madrass på golvet. Jag mindes hur det kändes att vakna och mötas av hans blå ögon - jag blev lite generad av bara tanken efteråt. Och när jag några veckor senare, efter att ha förklarat för också Cassie hur mycket jag älskade henne, ordnade jag så att Lina och Linus möttes, och såg direkt hur rätt det var. Lina och Linus, det är nästan lite komiskt med tanke på namnen.

Och när jag kände att jag var så lycklig under veckorna som följde, ville jag att alla andra också skulle vara lyckliga. Så dagarna jag inte träffade Fredrik eller ägnade igenom någon kärleksroman bestämde jag mig för att skapa egna roman - om just det, kärlek. Ingen bok alltså, jag kunde knappt stava till mitt eget namn. (Jag skämtade alltså.) Jag hade alltid velat leva i en roman och nu kändes det som om jag gjorde det, men någonting saknades. Jag ville viga in mina vänner i den romanen, men med såna romantiska fantasier jag alltid har haft betydde det att vännerna också behövde hitta kärleken. Och vem kunde hjälpa de med det bättre än jag?

Okej, många var nog bättre än jag.
Eller?

Det är rätt komiskt när man tänker på det efteråt, men jag såg nog hur “´hon” var menad för “han” före de själva gjorde det. Så jag var tvungen att hjälpa de på traven. Först var det Lina och Linus jag sammanförde på en blinddate på McDonalds, och sen dess var de oskiljaktiga. Då tänkte jag förstås på Cassie. Tony och Tommy som hon hade fastnat för ett tag, hade hon glömt för längesen, sa hon, men jag visste hur ledsen hon hade varit när hon fick reda på att Tony var ihop med gymnasietjej.
Men när vi var hemma hos Lina en kväll, bara vi tre, och stövlade in i köket, kippande efter andan av allt skratt som vanligt, och Marcus stod lutad mot diskbänken och åt en macka så var det ju självklart. Jag och Marcus… vi hade ju haft något på gång på discot/festen, men det var ju så fel att det bara skrek om det. Nu, när jag tittade noga, såg jag precis hur han och Cassie matchade varandra. Marcus och Cassie. Rätt. Hon med sitt blonda lockiga hår, söta ansikte och ganska bleka hy - han med sitt mörka hår, bruna ögon och kaxiga attityd. Wow, när de stod bredvid varandra och skrattade åt något obetydligt, petade jag Lina i sidan. Hon hade sett också. Hur hade vi kunnat vara så blinda hela tiden, när Cassies ljushet speglades i hans mörkhet?

Nästa par jag förutsåg (och faktiskt pratade ihop till första träffen) var inga mindre än Adde och Hedda. Haha, aldrig hade jag trott det. Med deras lite avsnäsande personligheter och behov av att uppmärksamheten riktades till just dem, trodde jag aldrig det skulle gå, men så insåg jag att de var precis vad den andra behövde.

Och Hedda och jag… vi flöt ihop igen, nästan omedvetet, när jag snackade in henne hos Adde. Gud, vad man kan irritera sig på den tjejen och gud vad man kan sakna hennes idiotiska och vassa kommentarer!

Det var rätt sjukt alltihop, att jag parade ihop mina bästa vänner med mina i stort sätt ex-pojkvänner! Inte för att jag och Marcus varit ihop, men vi hade varit ganska närgångna ett tag, och Adde var jag väl på gränsen ihop med.

Och tro det eller ej, men pappa och Elsas mamma började träffa varandra! Alltid hade Elsa känts som en syster till mig - och om våra föräldrar gifte sig skulle vi nästan vara det också. Det som bekymrade mig när det gällde pappa, var mamma. Jag hörde ingenting om eller av henne igen, förrän jag fyllde sjutton och tre månader.

Och vad är det som är så speciellt med den dagen? Något speciellt var väl att jag varit ihop med Fredrik i nästan två och ett halvt år - ha, jag som bara haft månadslånga förhållanden förut. Och jag älskade honom mer än jag trodde var möjligt. Och han älskade mig, massor, sa han, men jag kunde inte släppa oron att han skulle hitta någon annan. Han var ju trots allt tjugotvå, fem år äldre än mig, och det fick mig att känna mig lite bortkommen på något vis. För jag visste ju aldrig vad han väntade sig av mig, om han skulle dumpa mig och hitta någon att gifta sig med. Men jag hade aldrig behövt oroa mig, för dagen jag fyllde sjutton år och tre månader, sa han att han ville ta med mig, en speciell tjej till en speciell plats på en speciell dag.
Och idiot som jag var, förstod jag inte alls. Sju och tre, det blir tio, var mitt resonemang. Begåvat va?

Fredrik hämtade mig med sin nya bil (han var inte busschaufför längre, utan jobbade på någon firma, där han fått nog med pengar att köpa en riktigt snygg bil utan tak!) och han var så där otroligt snygg som bara han kan vara. Jag hoppade in, gav honom en puss på kinden - tänkt som en vanlig hälsning, men eftersom Fredrik varit i Spanien (!) på affärsresa och vi inte sett varandra på två veckor, fann snart hans läppar mina. Herregud, vad jag hade saknat honom! Saknat att få dra handen genom hans hår, smeka hans lite sträva kind, kyssa honom och bara vara när honom.
- Vi kanske ska åka, log Fredrik och släppte mig till slut.
- Sluta le så där, sa jag låtsat anklagande. Du gör mig svimfärdig.
Jag visste inte var vi skulle, men bilfärden kändes kort när vi hade så mycket att prata om. Och hela tiden nämnde Fredrik hur mycket han saknat mig, och jag klagade över att han varit borta för länge och att jag höll på att dö här hemma utan honom.
Vi åkte uppför ett berg på en liten väg, och stannade sedan vid en av de vackraste platserna jag sett. Mitt i skogen låg en liten tjärn, med näckrosor. Det var kväll och solen som var på väg ned speglades i vattnet. På himlen syntes inte ett moln och vattnet låg spegelblankt.
- Wow, sa jag andlös.
- Jag trodde du skulle gilla det, sa Fredrik.

De följande timmarna var de bästa i mitt liv. Jag önskade att jag bara hade kunnat spela om de om och om igen, uppleva dem om och om igen och inte låta tiden gå. Det var nog mitt livs chock, när Fredrik - fatta, MIN Fredrik - gjorde det. Bara gjorde det liksom. Utan krångel. Bara frågade. Och åh, jag började gråta. Tårarna rann och jag kastade mig i hans famn, kysste honom gång på gång, för visst ville jag gifta mig med honom. Jag ville vara med honom varje dag, varje natt, varje sekund. Jag kanske var ung, inte ens myndig, men som sagt, jag var sjutton år och tre månader - och jag fick förlova mig!
Innan vi åkte hem älskade vi i hans bil. Det var precis vad vi gjorde, älskade. Vi hade sex, men det var så mycket kärlek i det att man inte kunde kalla det något annat.

Det var den bästa dagen i mitt liv - och den värsta. Jag hade inte hört av mamma och inte pappa heller. Vi brydde oss inte så mycket längre. Det var vad vi försökte intala oss i alla fall. Men någon timme efter att jag sagt hejdå till Fredrik och satt vid matsalsbordet med pappa och berättade den stora nyheten, ringde det på dörren. Jag satt kvar i köket medan pappa öppnade.
- Roxanne, sa pappa sedan hest. Kom hit.

Det var dagen Fredrik frågade om jag ville gifta mig med honom och det var dagen min mamma tog självmord.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
radioaktiv - 14 jun 09 - 23:24
asså, du måste göra en uppföljare, jag tror jag läst novellen 100 ggr snart. :D
beckesnack - 31 jul 08 - 18:58- Betyg:
Sjukt bra, jag läste de stycket om och om igen
"Det var dagen Fredrik frågade om jag ville gifta mig med honom och det var dagen min mamma tog självmord."
Och när jag läste dt ryste jag varje gång, underbart!
woops - 30 jul 08 - 09:35
Underbaringar <3
HorseGirl - 27 jul 08 - 21:27- Betyg:
jätte bra och fint.... lipar här med
unlook - 24 jul 08 - 15:16- Betyg:
Jätte fin..Lipar xD
woops - 9 jul 08 - 22:20
Åh, vad fina ni är! :') Jag blir sjukt glad över era kommentarer och att någon då och då fortfarande läser den här uråldriga novellen xD
JessicaKarlsson - 9 jul 08 - 19:41- Betyg:
den var asbra, jag har suttit och läst igenom hela på sträck nu,
den var en av dom bästa jag har läst på dikta ! :o <3
Beea96 - 4 jul 08 - 15:16- Betyg:
F*N vad bra den här var!!!;)
sandruskapuska - 1 jun 08 - 09:27- Betyg:
Hoppas att du rdsn skrivit en fortsättning.

Stackarn, men lycklig för dom <3<3<3<3
sambatjejen - 13 jan 08 - 15:22- Betyg:
vill ha meeeeeeeeer
familjeflickan - 8 dec 07 - 16:46- Betyg:
neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!!!
du får inte avsluta!!
Börja en kär o galen 2 del 1 meddesamma!!X)
okej, men det var ett superbra slut iaf.
Du har verkligen talang
eken102 - 17 nov 07 - 15:52- Betyg:
asso, jag lovar du skriver som en ängel!! love it
tjoh - 12 nov 07 - 20:13- Betyg:
naaw... jättebra :D men slutet, jag menar de sista raderna var lite skumma. det gick välidigt snabbt där o så menar jag.. kommer det någon frotsättniung som förklarar ? :P
M-424 - 11 nov 07 - 16:21- Betyg:
Guuud vad braa:D

<33
C_o_F - 27 aug 07 - 15:04- Betyg:
Bättre än Bäst =)
danniflickan - 21 aug 07 - 18:30- Betyg:
så jävla bra alltså
woops - 20 aug 07 - 18:34
hehe, nej, det är inte sant ;)
Eliiina_ - 19 aug 07 - 13:59- Betyg:
Åhh, huuur bra som helst. DU e ju asbra på att skriva... Så himla synd att den här novellen är över nu, den var ju såå bra :D
Elza - 18 aug 07 - 21:44- Betyg:
Jättefint, du har verkligen talang för det här ;)
Anniee - 18 aug 07 - 18:30
aaw, så d eär en sann historia? så jävla fint
Itchigo - 14 aug 07 - 13:06- Betyg:
åhh...gråter floder när jag läser det här, du har massor med talang.
woops - 4 aug 07 - 09:56
En epilog, förklaring till det som hänt i de tidigare delarna - redan avslutad.
Tantor - 2 aug 07 - 18:00- Betyg:
Kmr det mera? Den är jättttteebra!!

Skriven av
woops
2 aug 07 - 16:42
(Har blivit läst 442 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord