senvinter |
Det luktar vår
Allting om den bär spår
månen på himmelen står
lyser upp spridda moln
och stillheten omkring går med mjuka fjät
Kylan känns mild och plötsligt
vingar i vattnet slår
ljudet svaras av råbockens korta läte
Fågelns snabba flykt, tyst i björkarnas skugga
Jag svarar glädjen i mitt väsen
och känner mig harmoniskt vild
Leende i denna vackra kupa
med ett liv som aldrig kan sluta
patetiskt nog går det att skjuta
lemlästa tortera och förstöra
verkligheten är ibland ett verkligt beläte
Jag lyssnar med mitt öra
och låter livet beröra
jag är här utan att störa
och känner livet mer än syre och väte
jag simmar lyckligt i denna bubbla
och andas harmoniskt vild
Livet vilar tryggt i dödens brusande skugga
jag är inte kräsen och svarar alltet
egendomligt säll
Jag andas all denna doft
sprungen ur detta förgängliga stoft
och stjärnorna är så tydliga i kväll
jag svarar glädjen i mitt väsen
och känner mig harmoniskt vild
|
|
|
|