Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

Mitt val

När solens sista strålar slukats av natten
Suckar mitt hjärta
Lungnet som sprider sig
Ensamheten som råder

Äntligen slipper jag låtsas
Äntligen kan jag ge vika,
utan att skämmas

Sakta, sakta kryper det närmare
Tar tag i mig,
Hugger mig
Spikar mig fast,
liksom Jesu vid hans kors

Ingen finns där att hjälpa
Ingen finns där att se
Precis som jag vill ha det
Utan desperata blickar

Jag gråter
Hela jag vill bara skrika
"Låt mig va, släpp mig fri!"
Men vem hör mina rop?
Vem hör mina bön efter hjälp?

Låser in mig
I högt torn utan dörr liksom Rapunzel
Men utan långt gyllne hår
Utan någon väg in

Ser den värld jag lever i
Ser den värld som förgörs
Frestelsen att ge upp
Ligger som ett skavsår på hjärtat

Ingen som ser
Ingen som hör
Inge som hjälper
Precis som jag vill ha det.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
kleckan
8 apr 07 - 20:47
(Har blivit läst 123 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord