Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Flickans skoltid. 4

Öde vad är det, är det meningen att det som händer ska hända?


Det hela började nog med att hon började i 1an. Hon visste
inte vad det var som var fel på just henne. Men hon har
kommit fram till att något måste det ju ha varit, fast vad?
Hon hade svårt att få kompisar och det hände ofta att hon
var ensam, eller hon kanske bara kände mig ensam? Jag vet
inte. Vännerna kom och gick lite som de ville och skolkamrater
som hon inte ens kände eller hade pratat med hade något
emot henne. Det slutade med att hon fick ha med sig någon
hemifrån när hon skulle gå till och från skolbussen. Det
hjälpte inte att hennes mamma ringde hem till deras
föräldrar. Vad var det för fel på just henne? Hade hon
gjort dem någonting? De funderingarna och tankarna snurrar
i hennes huvudet dag som natt.

Efter att hela tiden fått höra att det snart skulle
bli bättre, slutade hon att tro på sin familjs ord. Hon
blev allt mer inåtdragen och höll allt inom sig själv.

När hon började i mellan stadiet med nya kamrater så
fortsatte allt som tidigare. I 5an togs ett beslut om att
hon skulle gå om en klass, inte för att hon var mobbad för
det visste ingen om. Utanför att hon kämpade för hårt i
skolan och snart skulle bli skol trött, det var vad läraren sa.
Efter att beslutet hade tagits blev situationen värre för
henne, hon kunde inte längre äta mat i matsalen utan att
få höra något eller få någon annans mat på sin tallrik.
Ändå ville hon inte vara till besvär och stängde inne allt
inom sig själv.

När hon skulle börja högstadiet trodde hon att en
riktig vändning skulle komma, men dessa åren vill hon bara
glömma helt nu i efterhand. Att varje dag få höra ord,
viskningar, bli knuffad in i skåp och utburen i snöhögar
på vintern och mycket mer gjorde att hon tappade livsglädjen.
I 7an började hon skriva sina första dödsdikter Hennes
självhat blev större och hon började tyna bort. Några kg
lättare. *YES* men fortfarande tjock. Hon började tycka att
Blod var vackert, det gjorde inget om det rinna ner för
hennes armar. Nu var det hennes önskan att få försvinna
bort helt!

Den riktiga vändningen av mobbningen kom nog först på
gymnasiet. Fast att hon aldrig mer skulle kunna lita på en
klass igen kändes det som att allt skulle bli bra. Men det
tog inte lång tid innan självhatet och osäkerheten kom
ikapp henne.


Tack vare att hon lever idag är nog för att hennes mamma
överlevde, de äldre vännerna som hon ändå fick på högstadiet
och hennes pojkvän som får stå ut med mycket. Idag går hon
andra året på gymnasiet och får bara mer och mer hat mot
sig själv. Ingen har nog någonsin förstått, även om de
flesta säger att hon är stark.
Bara för att det var något fel på henne enligt alla andra
så har hon fått spendera 2 år av sitt liv på Barnpsyk.
Och om någon månad blir hon 18år, och då ska hon få remiss
till vuxenpsyk.



Om ödet har bestämt att hennes liv ska vara såhär, vad är det goda som kommer ur det?



1998, En operation på knappt en timme och sjukhusvistelse
på 6 timmar, förvandlades till en mardröm. Timtals av
operationer och inget hembesök på 7-8 veckor.
På bara några sekunder ändrades hennes familjs liv för
alltid. Någon sekund från döden hängde hennes mammas liv
på hoppet.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
MirreMille - 22 dec 08 - 15:12- Betyg:
jättebra :D
mejla nästa??

Skriven av
meri104
25 nov 05 - 02:02
(Har blivit läst 300 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord