Regn |
Ibland tar jag fram ditt foto den bild som jag en gång fick
det är som om ögonen logo det känns som jag mötte din blick
jag vet ingenting om ditt öde kanske mötte du lyckan sen
efter vårt bittra avsked den gången för längesen
men nu när jag ser dig framför mig känns livet plötsligt så grått
jag önskar du varit här kära och delat med mej det jag fått
jag höll en rubin uti handen jag såg den skimra så röd
men anade aldrig dess värde såg aldrig dess djupaste glöd
jag minns än vårt avsked i regnet när asfalten blänkte så våt
och ruggig var jag i själen och illa tillmods av din gråt
och regnet strilade sakta och rann nedför kappa och slag
när jag kysste dig sista gången en gråkall november dag
så bytte vi ord och tårar så blandades regnet med gråt
tills jag såg dig försvinna i diset sade jag nånsin förlåt?
Arne Axel Dahlgren
www.lyriksidan.se
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | Chris - 28 maj 05 - 09:42- Betyg:  | | Den var mycket fin | | issa - 28 maj 05 - 01:41 | | vacker! |
|
|
|
