[r]Du och jag för evigt (sorglig)[/r] |
Jag vakna av att mamma ropa på mig.Det var frukost.
jag gick ner och åt min macka och oboy.Efter jag hade ätit
gick jag till skolan.Jossan min bästa kompis var där.Hej
har du sätt Sandra komma? Nej har du? Näe..
Det ringde in.När vi kom in i klassrummet fick vi veta en
sorglig sak.Vår kompis sandra hade blivit på körd när hon
var ute på byn.Oliver fråga:
Är hon död?
Fröken svarade:
Ja tyvär hon dog i går natt.Jossan och jag kunna inte fatta
att hon har dött.Vi båda sprang ut ut klassrummet.hur ska jag
kunna leva utan henne? skrek jossan och jag.När det ringde in i
gen så hadde vi en tyst minut för sandra.Efter det fick vi gå
hem.Alla var ganska ledsna.Men jag,Jossan och Oliver var
mäst ledsna.Vi blev lediga i nåra dagar.När jag kom hem så
sa mamma att hon hade fått hört det där om sandra.men jag
lyssnade inte.Jag sprang rakt in på mitt rum och stängde
dörren med en smäll.Nästa dag vaknade jag av att det ringde
i telefonen.Mamma svarade.När hon lakt på kom hon upp till
mig sa hon:
Josefin har rymt.
Och då så sprang jag ut ur mitt rum i bara pyjamas.jag satte
på mig mina skor och sprang ut.Jag hade varit ute i en timme
när jag ser nåt.Det var Jossan.Hon låg i diket med en kniv
i sin hand.Jag ringde mamma att komma dit.När jag kom hem
ringde mamma hem till Jossan.Dom kom och hämta henne.Nu
hade två av mina bästa vänner dött.På natten vakna jag av
att jag drömt om mina två döda vänner.Det var då jag
bestämde mig.Nästa dag ropa mamma på mig men hon fick inget
svar.Hon gick upp till mitt rum.Hon hade märkt att den stora
kniven vart borta.Då såg hon mig ligga i min säng.Full med
blod.Hon ringde polisen.Mamma frågade polisen vad han tror
hon gjort.Han svarade:
Hon har tagit kniven i natt och suttit i sitt rum med kniven
framför sitt bröst.Hon har säkert räknat till tre.Sän har
hon satt in den i bröstet.Mamma ville inte tro det men det
var sant.Jag hade gjort presis som polisen sakt.Nu är jag
i allafall lycklig.Mamma blev gammal och dog.Jag fick träffa
pappa,mamma och mina bästa kompisar i gen!
|
|
|
|
